Moms vid uthyrning av personal

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 juni 2018 (HFD 2018 ref. 41) uttalat att ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal inte är sådana sjukvårdstjänster som omfattas av undantag från skatteplikt. Med anledning av denna dom tillämpar Skatteverket från den 1 juli 2019 det nya synsättet på mervärdesskatt gällande uthyrning av personal inom hälso- och sjukvård, vilket innebär att köp av vårdtjänster är belagda med moms.

27 februari 2020:

Fysioterapeuterna har i en skrivelse till finansminister Magdalena Andersson (S) och socialminister Lena Hallengren (S) lyft fram att företagande medlemmar har bekymmer med tillämpningen av regeringens tidigare beslut om vårdmomskompensation. Fysioterapeuter som är företagare riskerar att inte få ta del av de pengar som ska kompensera för vårdmomsen. 

Förbundets uppfattning är att alla privata utförare i hälso- och sjukvården, som har avtal med regioner och vars verksamheter fördyrats med anledning av vårdmomsen, bör omfattas av regeringens beslut och ha rätt att ta del av statsbidraget. Det ska inte enbart gälla för utförare vars avtal faller in under lagen om valfrihetssystem, LOV, utan även för dem som verkar inom ramen för lagen om ersättning för fysioterapi, LOF, och utförare vars avtal baseras på lagen om offentlig upphandling, LOU. 

Brev till regeringen ang moms för företagande fysioterapeuter

11 februari 2020:

Nu har Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) publicerat fyra avgöranden avseende vårdmomsen och i samtliga fall bedömde domstolen dessvärre att momsplikt förelåg.

HFD konstaterar i samtliga avgöranden att syftet med avtalet mellan köparen och dennes underleverantör normalt får anses vara att tillhandahålla en resurs med viss kompetens så att köparen ska kunna fullgöra sina skyldigheter mot exempelvis regionen. Den tjänst som tillhandahålls i förhållandet mellan köparen och underleverantören utgör därför, enligt domstolen, inte sjukvård.

Enligt HFD spelar det vidare ingen roll att personalen som utför tjänsten i fråga har eget ansvar som följer med legitimationen utan det avgörande är om underleverantörens personal ingår i köparens organisation och köparen har det övergripande ansvaret för de arbetsuppgifter som ska utföras. Enligt HFD är det vidare bolagen (i samtliga mål underleverantörer) som utgör beskattningsbara personer och att det som ska prövas är bolagens tillhandahållande till köparna och inte den underliggande sjukvårdstjänsten som utförs. 

I ett av fallen framhåller domstolen att det saknar betydelse för bedömningen av eventuell momsplikt hur ersättningen för tjänsterna utgår (t.ex. med endast ett fast månadsbelopp eller om det utöver ett fast månadsbelopp även tillkommer belopp som baseras på arbetad tid eller utförd åtgärd) utan att det viktigaste är om det tillhandahållande bolaget kan anses ha eget vårdgivaransvar (ej att förväxla med ansvar enligt legitimationen) eller inte.

HFD konstaterar också att inte heller undantaget med anledning av "en transaktion nära knuten till sjukvård" kan göras gällande. Detta motiverar domstolen med att även om det rör sig om två vårdinrättningar så är det tillhandahållande bolagets syfte med transaktionen att "vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt".
Möjligheterna till domstolsprövning avseende vårdmomsen är såldes nu uttömda vad gäller fall som liknar dem som beskrivits ovan.

Fysioterapeuterna efterfrågar och avvaktar nu konkreta förslag från den utredning som regeringen har tillsatt på området. Informationen på denna webbsida uppdateras kontinuerligt.

Domarna från Högsta Förvaltningsdomstolen

5 februari 2020:

Regeringen har beslutat att regionerna får rekvirera medel i syfte att omförhandla ingångna befintliga avtal med privata utförare som tillhandahåller hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen och som har fått ökade kostnader för bemanning. Totalt ska 210 miljoner kronor fördelas mellan regionerna.

17 december 2019: Fortsatt oklart rättsläge

Rättsläget avseende momsplikt och verksamheter inom hälso- och sjukvården är fortfarande oklart. De förhandsbesked som kommit från Skatterättsnämnden har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Fysioterapeuterna följer utgången i dessa ärenden och kommer att uppdatera här kontinuerligt i takt med att dessa avgöranden publiceras. Vi fortsätter även, tillsammans med andra berörda aktörer, att bedriva påverkansarbete på området.

18 september 2019: Nytt förhandsavgörande från EU-domstolen

Svensk rätt, inklusive mervärdesskattelagen, ska tolkas i ljuset av EU-rätten, vilket även inbegriper avgöranden från EU-domstolen.  I en ny dom från EU-domstolen behandlas frågan om undantag från momsplikt och om ett förtroendeförhållande krävs mellan patient och vårdgivare. Målet handlar om en specialistläkare som tillhandahåller sjukvårdstjänster på uppdrag av ett laboratorieföretag, som i sin tur tillhandahåller laboratorietjänster till bl.a. sjukhus och läkare med egen praktik. Den nationella (tyska) skattemyndigheten ansåg att läkarens tjänster var momspliktiga, med andra ord att de inte omfattades av momsundantaget för sjukvård, med anledning av att det saknades ett förtroendeförhållande mellan specialistläkaren och patienten. 

Enligt artikel 132.1 c i EU:s direktiv på området ska sjukvårdande behandling som ges av medicinska och paramedicinska yrkesutövare, såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga (alltså bl.a. en fysioterapeut), undantas från momsplikt. Både Skatteverket och Skatterättsnämnden har dock i sina beslut uppställt vissa krav för att momsfrihet ska anses föreligga och som bl.a. inebgriper att den sjukvårdande behandlingen ska ges av den som har en organisatorisk struktur med eget ansvar för sjukvården. Detta innebär enligt Skatteverket att den som ger vården även måste driva den vårdmottagning vid vilken vården ges. Finns inte denna direktrelation mellan vårdgivaren och patienten betraktas, enligt myndigheten, den utförda behandlingen i huvudregel som momspliktig personaluthyrning. Domen från EU-domstolen torde indikera att sådan relation inte nödvändigtvis krävs för att behandlingen ska falla in under undantaget från momsplikt. 

Förhandsavgörandet från EU-domstolen 

18 september 2019

I budgetpropositionen skriver regeringen att den avser "att skyndsamt tillsätta en utredning, för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning, som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger så ska förslag lämnas."

4 september 2019

Regeringen föreslår i budgeten för 2020 ett tillfälligt statsbidrag som ska kompensera landstingen för mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården.Satsningen ska möjliggöra för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.

Skatterättsnämnden om underleverantörer

I ett förhandsbesked slår Skatterättsnämnden fast att vårdtjänst som sökande tillhandahåller patienter i egen regi sedan patienten remitterats av sin vårdcentral, har ansetts utgöra från skatteplikt undantagen sjukvård.

I förhandsbeskedet behandlas två olika fall. I det första fallet, som nämnden anser ska vara undantaget från skatteplikt, rör det sig om en situation där en patient efter en läkarbedömning på vårdmottagning A remitteras till vårdmottagning B. Vårdmottagning B tar emot remissen, kontaktar patienten, lägger upp en behandlingsplan och behandlar patienten. Behandlingens innehåll bestäms av vårdmottagning B:s personal efter dess riktlinjer och utifrån patientens enskilda behov. Efter avslutad behandling skickar vårdmottagning B ett remissvar till läkaren med information om behandlingen eller rekommendationer på fortsatta insatser. Detta är ett positivt besked för de vårdgivare vars verksamhet stämmer in på beskrivningen av typfall 1.

I det andra fallet, typfall 2, avvisar dock Skatterättsnämnden frågan då de anser att de faktiska omständigheterna inte är tillräckligt tydligt beskrivna av sökanden. I typfall 2 rör det sig en en situation där patienten uppsöker vårdmottagning A och blir då hänvisad direkt till vårdmottagningen B av en sjuksköterska eller en läkare. Det finns i dessa fall ingen remiss men väl en journalanteckning som anger att patienten skickats vidare till vårdmottagning B. 

Skatterättsnämnden slår fast att det för bedömningen av om ett tillhandahållande sker inom ramen för en egen organisatorisk struktur, vilken ansvarar för vården, är viktigt att det tydligt framgår vem som är ansvarig för vården gentemot patienten. Även om det mervärdesskatterättsligt inte föreligger något krav på förekomst av en remiss är det avgörande för bedömningen att det finns tillgänglig dokumentation hos den som överlämnar vårdansvaret som visar att ansvaret för vården har övergått till annan. Att Skatterättsnämnden avvisar frågan innebär inte att skatteplikt föreligger. Dock lämnas en vikitig fråga obesvarad. Det här avgörandet illustrerar vikten av att anlita skatterättslig expertis inför eventuell ansökan till Skatterättsnämnden, så att den fråga som ställs och det typfall som beskrivs blir så tydliga som möjligt och rätt "bevis" bifogas ansökan. Om du funderar på att göra en ansökan till Skatterättsnämnden och inte vill eller kan anlita skatterättslig expertis, ta gärna kontakt med förbundet  för vägledning innan du skickar in din ansökan.   

Regeringen gör konsekvensanalys

Den 19 juni beslutade riksdagen att uppmana regeringen att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning och vid behov återkomma med förslag på åtgärder som neutraliserar effekterna. Initiativet kom från Skatteutskottet.

Fysioterapeuternas förhoppning är att regeringen ska komma med eventuella förslag som kan mildra konsekvenserna för företagande fysioterapeuter.

Kritik mot nya momsreglerna

Fysioterapeuterna bevakar frågan och arbetar med andra drabbade organisationer för att försöka få till stånd en förändring.

Bakgrund

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 juni 2018 (HFD 2018 ref. 41) uttalat att ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal inte är sådana sjukvårdstjänster som omfattas av undantag från skatteplikt.

Högsta förvaltningsdomstolens dom

Med anledning av denna dom tillämpar Skatteverket från den 1 juli 2019 det nya synsättet på mervärdesskatt gällande uthyrning av personal inom hälso- och sjukvård. Du kan läsa mer om Skatteverkets syn på om uthyrning av vårdpersonal är skattepliktig eller inte i följande ställningstagande:

Sammanfattning av Skatteverkets ställningstagande

Enligt Skatteverket rör det sig om uthyrning av personal när någon tillhandahåller arbetskraft till en köpare under förutsättning att tillhandahållaren gör detta i egenskap av beskattningsbar person. Det saknar betydelse för Skatteverkets bedömning av momsfrågan i vilken företagsform som säljarens verksamhet bedrivs, dvs. även fall där verksamheten bedrivs som enskild firma omfattas.

Det är fråga om uthyrning av personal när köparen ansvarar för arbetsledning, bestämmer arbetsmetoder och definierar arbetsuppgifterna och säljaren ställer arbetskraft till förfogande.

Det är däremot en vårdtjänst när säljaren tillhandahåller vården för egen räkning och under eget ansvar, det vill säga säljaren driver den vårdmottagning som tillhandahåller vården gentemot patienten.

Med vårdmottagning avses sådana mottagningar som tillhandahåller vårdtjänster och dit en patient kan vända sig för att få vård eller dit en patient har remitterats, t.ex. en enskild fysioterapeuts mottagning.

Undantag från skatteplikt

Undantaget från skatteplikt kan även aktualiseras när de rör sig om tjänster med nära anknytning till sjukvård.

För att uthyrning av personal ska kunna vara nära anknuten till sjukvård ska följande tre kriterier vara uppfyllda:

  • Både tillhandahållaren av personal och köparen ska driva vårdmottagningar som huvudsakligen tillhandahåller sjukvård.

  • Tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten.

  • Det grundläggande syftet med tjänsten får inte vara att vinna ytterligare intäkter genom verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

Enligt Skatteverket är det första kriteriet uppfyllt om båda vårdgivarna själva huvudsakligen (normalt i en omfattning om mer än 75 procent) tillhandahåller vårdtjänster gentemot patienter i förhållande till uthyrning av personal.

Det andra kriteriet om att tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten, innebär att den tjänst som den uthyrda personalen ska utföra hos köparen ska vara kopplad till vårdtjänsten. Den ska dessutom vara väsentlig för att uppnå behandlingsmålen med sjukvården hos köparen.

Det tredje kriteriet är uppfyllt om säljaren kan visa att syftet med tillhandahållandet är något annat än att vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt. Skatteverket gör bedömningen att vid uthyrning av personal görs detta som regel i konkurrens med kommersiella företag som får betala mervärdesskatt men att det i undantagsfall kan finnas ett annat grundläggande syfte än att vinna ytterligare intäkter. En sådan bedömning görs från fall till fall och relevanta omständigheter ska visas av säljaren.

Om dessa tre kriterier är uppfyllda anser dock Skatteverket att en tjänst med nära anknytning till sjukvård omfattas av undantaget från skatteplikt trots att tjänsten (uthyrning av personal) i sig inte är en vårdtjänst. I det ovannämnda ställningstagandet ger Skatteverket konkreta exempel på när en tjänst kan undantas från skatteplikt utifrån dessa grunder.

Du hittar fler konkreta exempel i Skatteverkets vägledning gällande tillämpningen av den nya domen:

Fysioterapeuterna har även varit i kontakt med Skatteverket och nedan kan du läsa Skatteverkets svar på förbundets frågor.

Skatteverkets svar på Fysioterapeuternas frågor

Vänd dig till Skatteverket

Om du har svårt att avgöra om den tjänst som du tillhandahåller omfattas av undantaget från skatteplikt eller inte, ta i första hand kontakt med ditt lokala skattekontor. Ta även gärna kontakt med förbundet för hjälp med att formulera din fråga och argumentera för din synpunkt.  

Maila till kansli@fysioterapeuterna.se