Faktablad: Psykisk ohälsa

Genom att motivera och ge stöd till fysisk aktivitet bidrar fysioterapi till bättre hälsa vid psykisk ohälsa. Med individuellt anpassade andnings- och rörelseövningar ger fysioterapeuten patienten verktyg att reglera känslo-, stress- och smärtreaktioner.

Faktablad om psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem

  • Sedan början på 1990-talet har andelen personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt (1).
  • Psykisk ohälsa är nu den i särklass vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige och 48 procent av alla sjukskrivningar beror på det (2).
  • Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för ohälsosamma levnadsvanor, och därmed försämrad fysisk hälsa, jämfört med befolkningen som helhet (1).

Trenden med ökad psykisk ohälsa måste brytas

I Sverige har folkhälsan i sin helhet förbättrats under de senaste årtiondena. Ett undantag från detta är den psykiska hälsan som tvärtom försämrats under de senaste tjugo åren. Psykisk ohälsa är nu den i särklass vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige och andelen sjukskrivningar för psykisk ohälsa uppgår till 48 procent av samtliga sjukskrivningar (2). Det är främst svår stress och förstämningssyndrom som står för ökningen (1).

Flera studier har visat att levnadsvanorna, och därmed hälsan, skiljer sig åt mellan personer med psykisk ohälsa och befolkningen som helhet. För personer med psykiska sjukdomar är risken att drabbas av kroppsliga sjukdomar och ett förkortat liv särskilt uttalad. Låg fysisk aktivitet har en stark koppling till de flesta folksjukdomar och ett samband med psykiskt välbefinnande (1).

Att vända trenden med ökad psykisk ohälsa kräver att insatser görs inom ett stort antal områden och att relevant kompetens tas tillvara. Hälso- och sjukvårdens insatser vid psykisk ohälsa måste ställas om så att förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser får en framskjuten plats. I det arbetet har den fysioterapeutiska
kompetensen en viktig roll att fylla.

Så gör fysioterapi nytta vid psykisk ohälsa

Fysioterapeuter arbetar i team tillsammans med andra professioner och är verksamma inom både sluten- och öppenvård. En viktig del i fysioterapi för personer med psykisk ohälsa är att stimulera och ge stöd till fysisk aktivitet och träning. I dag finns övertygande forskning som visar att fysisk aktivitet och träning har en positiv effekt vid en rad olika tillstånd av psykisk ohälsa som stress, ångest, sömnsvårigheter och depression. Som exempel minskar fysisk aktivitet symtomen vid depression i motsvarande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (3). Fysioterapeuter har den kunskap som krävs för att ge individanpassat stöd så att personer med psykisk ohälsa kan klara av att införliva fysisk aktivitet och träning i sina liv. 

Forskning har visat att när fysioterapeutiska insatser adderades till sedvanlig psykiatrisk vård för patienter med psykisk sjukdom nådde dessa upp till WHOs rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet (4). Psykisk ohälsa tar sig ofta kroppsliga uttryck som ytlig och snabb andning, muskelspänningar och smärttillstånd. Modern neurovetenskaplig forskning har bidragit med kunskap om hur dessa kroppsliga reaktioner vid psykisk ohälsa uppstår. Forskningen ger även nycklar till hur man kan träna upp det autonoma nervsystemets förmåga att återgå till ett balanserat läge (5). Genom individuellt anpassade andnings- och rörelseövningar ger fysioterapeuten patienten verktyg att reglera känslo-, stress- och smärtreaktioner.

Prövat i verksamhet - Förbättrad psykisk hälsa efter behandling på Bragée rehab

Bragée Rehab, är en del av Stockholmregionens vårdval. Hit kommer patienter med svårbehandlade utmattnings- och smärtsyndrom. Fysioterapeutens uppgift i teamarbetet är att ge patienterna metoder för fysisk träning och verktyg för att kunna avläsa kroppsliga signaler och reglera stress och smärtreaktioner. Kliniken är ansluten till det nationella kvalitetsregistret för rehabilitering av smärta (NRS) och följer också upp andra diagnoser med etablerade enkäter inom vårdvalets uppdrag. För personer med utmattningssyndrom visade resultatet för år 2019 att alla patienter som genomgått klinikens program förbättrades, och att 47 procent vid programmets avslut tillfrisknat helt från sin diagnos. 

Resultat i kvalitetsregistret NRS visar att för de 355 patienter som ingick i programmet år 2019 hade 88 procent förbättrat sin förmåga att hantera sin livssituation, 68 procent fått minskad smärta och andelen med svårare ångest och depression minskat från 50 till 35 procent. Resultaten kvarstod även vid ettårsuppföljning (6).

Referenser

  1. För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt. Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa (SOU 2018:90)
  2. Försäkringskassan. Statistik och analys (Hämtad 2020-06-10) 
  3. Martinsen EW, Hovland A, Kjellman B, et al. Fysisk aktivitet vid depression. I: Fyss 2017.
  4. Gyllensten A L, Ovesson M N, Hedlund L, et al. To increase physical activity in sedentary patients with affective – or schizophrenia spectrum disorders – a clinical study of adjuvant physical therapy in mental health, Nordic Journal of Psychiatry. 2020 74:1, 73-82.
  5. Khalsa SS, Adolphs R, Cameron OG, et al. Interception and Mental Health: A Roadmap. Biol Psychiatry Cogn Neurosci Neuroimaging. 2018 Jun; 3(6): 501–513.
  6. Nationella Registret över Smärtrehabilitering, NRS. (Hämtad den 21 september 2020)