MDT och långvarig smärta

Simon Simonsen, Dip. MDT, inleder med en beskrivning av smärtkliniken där han arbetar deltid. Kliniken ligger i Köpenhamnsområdet. Här behandlas kroniska smärtpatienter vars besvär är livsförändrande - ” life altering”. Smärtan ska vara icke- malign och varit ihållande i mer än 3 månader. De behandlar ca 2800 patient/år. De vanligaste diagnoserna är ryggsmärta, WAD och fibromyalgi. Fokus är på ” att lära sig leva med smärtan”, man botar inte! Behandling sker i grupp: en 12 veckors kurs i smärthantering, några timmar per gång 5 dagar/v. med tillägg av individuell behandling hos FT eller psykolog, beroende på behov. I sin undersökning använder sig Simon bland annat av MDT:s statusblad för att kunna klassificera patienterna. Mellan 2013 - 2019 träffade Simon 425 patienter som han subgrupperade som; 27% derangement, 4% dysfunktion, 26% central sensitisering, 24% inkonklusiv och 19% annat. Simon poängterar det stora värdet av att göra en mekanisk bedömning enligt MDT då vissa patienter med långvarig smärta har mekaniska besvär. Dessutom använder han sig av CSI (central sensitization inventory) (1), ett frågeformulär med 25 frågor. Poäng på 40 eller mer, indikerar att patienten lider av central sensitisering. CSI är ett viktigt verktyg vid bedömning av denna patientgrupp. Var dock försiktig vid undersökning då patienter med högt värde har förändrad smärtrespons. Simon undervisar sina patienter om hur smärtsystemet fungerar och hur långvarig smärta förändrar hjärnans respons på stimuli ”It´s in your brain but it’s not imaginary”. Han förklarar hur långvarig stress också påverkar genom att rädsla och stress skruvar upp hela systemet. Alla har sin egen smärtresa. Simon använder trafikljus-guiden där rött ljus motsvarar ett instabilt tillstånd med mycket smärta, hög stress och isolering. Gult ljus innebär ett mer stabilt tillstånd med färre röda dagar och grönt ljus står för utveckling. Vägen är från skada/smärta till att acceptera och anpassa sig till sitt nya tillstånd. Man kartlägger ABT ”activity baseline tolerance” och målet är att lära sig balansera sin energibudget och inte ”hamna på rött ljus” med ökad smärta och trötthet. Redskap är aktivitetsreglering, nya strategier, mindfullness/avslappningsträning samt att följa trafikljus-guiden. Simon redovisar till sist tre mycket olika patientfall där han demonstrerar att det kliniska resonemanget inom MDT är mycket användbart i behandling av kroniska smärtpatienter. Avslutningsvis ett räkneexempel: ”Om vi kan få 3 kroniska smärtpatienter att återgå till arbete har vi tjänat in vår lön för 15 år framåt.” Simon Simonsen var en mycket underhållande och inspirerande föreläsare med tänkvärda fakta. Vi lyssnar gärna på honom igen! / Lena Bolton, Cred. MDT, Sofia Fridén, Cred. MDT.

1. Clin J Pain Volume 31, Number 4. April 2015, p 323-332.