International Organisation of Physical Therapists in Mental Health (IOPTMH)

Sektionen är medlem i den internationella organisationen för fysioterapeuter inom mental hälsa (IOPTMH) som sedan 6 år tillbaka är en subgrupp till "The World Confederation for Physical Therapy (WCPT)". Vart annat år anordnar IOPTMH en konferens inom området fysioterapi inom mental hälsa (ICPTMH) där representanter från sektionen har deltagit. Nedan presenteras rapporter från dessa konferenser.

5th International Conference Physiotherapy in Psychiatry and Mental Health (ICPPMH)-Utrecht, Nederländerna 5-7 februari 2014.

Små vårtecken mötte oss konferensdeltagare när vi anlände till årets internationella konferens i Utrecht, Nederländarna i februari i år.  Det var den femte konferensen av sitt slag och bjöd på temat; Physical Therapy in Psychiatry and Mental Health: “Presence” in the world of today. Ett viktigt tema då hälso- och sjukvården idag, inom hela världen, ställs inför stora förändringar och utmaningar, inte minst inom området psykiatri och mental hälsa. Utmaningar där ”närvaro” som i sinnesnärvaro men även ”närvaro” som i fysioterapeuters närvaro inom kunskapsutvecklingen är väsentligt.

Fysioterapeuters närvaro är dock  inte alltid självklar, "att vi finns med" är i många fall någonting vi måste kämpa för. Det speglas inte minst av både fysioterapeuterna centralts- och sektionens arbete med tydliggöra och promota vårt fält. En viktig fråga i samanhanget är; Hur vi ska kommunisera? Detta behandlades under kongressen både under morgondiskussioner och utifrån en presentation av den kvalitativa studien Communication and Journlism as Strategic Partners for Mental Health Physiotherapy. Tänkvärt var bland annat att vi bör ta hjälp av kommunikationsexperter, kommunicera mot vår målgrupp och då formulera oss så vi tydliggör vad vi kan ge just den gruppen men även att vi bör formulera oss förståligt, tydligt och kort. En utmaning vi i styrelsen anammat!

Dagarna i Utrecht bjöd utöver detta på ett fullspäckat schema bestående av över 80 abstract, morgondiskussioner och workshops och med representation från över 20 länder. Detta innebar, som kongressdeltagare, ett kraftigt sållande i terrängen. Som yrkesverksam inom den kommunala hälso- och sjukvården fastnade jag bland annat för de abstract som behandlade mental hälsa hos äldre, vilket är ett eftersatt men viktigt område. Inom området beskrev bland anat, Davy Vancompfort från Belgien evidensläget för fysioterapeutiskt ledd träning för äldre personer med depressiva symtom. Han berättade om att interventionen reducerar allvarlighetsgraden av depression. Ytterligare presenterades en systematisk litteratursammanställning av Angela Dickinson med flera, som visade på att fallpreventiva åtgärder kan vara effektiva för att förhindra fall hos äldre personer med mental ohälsa. Två av flera anledningar till varför fysioterapeuters närvaro inom äldrevården för personer med mental ohälsa behövs och bör utökas.

När jag såhär i efterhand tänker tillbaka på kongressen gör jag det med värme och en  känsla och förhoppning. Förhoppning om att vår närvaro inom kunskapsutvecklingen inte bara skall öka utan att kunskapen också skall spridas och komma de människor som drabbats av mental ohälsa till gagn. För mig är ICPPMH ett forum för just detta genom att kongressen stimulerar kunskapsutbyte såväl som kunskapsutveckling vilket vi som fysioterapeuter inom mental hälsa behöver. Se därför till att vara uppmärksam på när det är dags för nästa kongress i Spanien 2016.  

Skrivet av Madeleine Olofsson 

Konferensprogrammet med samtliga abstract hittar du här.

4th International Conference Physiotherapy in Psychiatry and Mental Health (ICPPMH), Edingburg 8-10 2012.

En av höjdpunkterna såhär i backspegeln var konferensen i Edinburgh som hölls i februari. Det var den fjärde konferensen i sitt slag men den första som en fristående subgrupp till (OPTMH-Organisation of Physical Therapists in Mental Helath) till WCPT (World Confederation for Physical Therapy). Konferensen gav möjlighet för sjukgymnaster/ fysioterapeuter att skapa internationella nätverk, utbyte av kliniskt arbetssätt samt stimulera till utbildning och forskning. Det var drygt 150 personer från 21 olika länder närvarande. Längst resväg hade Japan, Sydafrika, Nya Zeeland och USA.

Organisationen var utomordentlig. Morgonen inleddes med en ”round table dicussion” därefter plenarsessioner med halvtimmes föreläsningar, parallellsessioner med 15 minuters föredrag och slutligen workshops. Den enda nackdelen var att hur man än valde ur programmet så var man tvungen att välja bort något annat intressant. Första dagens parallellsessioner avhandlade forskning inom områden såsom ätstörning, kliniskt arbete för förbättring av mental hälsa, kroppskännedom enligt BBAT (Basic Body Awareness Therapy) samt kroppskännedomsträning enligt Psykomotorisk Fysioterapi. Efteråt hölls praktiska övningar relaterade till avhandlade ämnen.

Dagen avslutades med styrelsemöte för subgruppen IOPTMH. Subgruppens strategiska plan för 2012-2014 presenterades; att främja samarbete mellan medlemsländerna samt arbeta för en förbättrad vård. Det pågår en planering av en internationell bok om sjukgymnastik inom området psykiatri och mental hälsa. Subgruppen önskar uppmuntra kliniknära forskning samt stimulera bildandet av nätverk för medlemmarna inom olika forskningsområden. En artikelinventering kommer att ske där engelska artiklar inom Mental hälsa, skrivna av sjukgymnaster, kommer att gås igenom.

Konferensens andra dag bjöd på kliniskt arbete för äldre och dementa samt forskning och utbildning inom bl.a. vetenskaplig metodik. Det handlade om pedagogiska utmaningar vid BBAT klasser, sjukgymnaststudenters egna upplevelser efter BBAT lektioner samt traumans påverkan på kroppslig rörlighet. Under båda dagarna skedde även posterpresentationer i anslutning lunchen.

Det var väldigt mycket information som skulle smältas på kort tid. Samtidigt var det fantastiskt inspirerande att träffa och få ta del av forskning från personer som brinner för sitt arbete och som även vill sprida kunskap vidare till andra. Nästa konferens går av stapeln i Utrecht (Nederländerna) i februari 2014. Jag rekommenderar verkligen att detta datum antecknas i kalendern och att du redan nu funderar över hur Du kan bidra med din

Skrivet av Linda Kjellsson

16th International WCPT Congress 20-23 juni 2011 i Amsterdam, Holland.

Det var mitt första besök i Amsterdam – en stad jag blev förälskad i. Amsterdam sa: ”Kom som du är” och min hyrda cykel tog mig runt i staden som cyklisterna ”äger”. Minus var förstås att frukosten på hotellet kostade över 200 kr så det fick bli kaffe och croissant på ”Det stora konferenscentrat”. Över 4000 sjukgymnaster från jordens alla hörn samlades till världskongress, det var mäktigt och förvirrande.

Som sjukgymnast, specialist inom psykosomatik och psykiatri och mest arbetandes med patienter med långvarig smärta kastade jag mig in i programmet med  föreläsningar av olika längd och dignitet och en utställningshall stor som en hangar med företagspresentationer och 3000 forskningsposters.

Översiktligt kan sägas att studierna som presenterades rörde främst studier på det muskuloskeletala systemet och inom neurologi med en kvantitativ forskningsansats. Studier rörande psykiatrisk och psykosomatisk behandling var sällsynta och spridda under olika rubriker, vilket gjorde det svårt att få ett grepp om den forskning som ändå fanns. Därför var det med stor glädje som jag deltog i seminariet då, efter år av hårt arbete, International Organization of Physical Therapy in Mental Health, IOPTMH konstituerades som en sektion inom WCPT. Det betyder att till nästa konferens om fyra år kan studier av intresse för vår sektion finnas samlade under en rubrik och därigenom få större genomslag.

Syftet med organisationen är att utveckla samarbetet mellan sjukgymnaster som arbetar med mental hälsa i världen. Förbättra standard och praktik genom kommunikation och utbyte av information. Uppmuntra vetenskaplig forskning. Dessutom ska man hjälpa WPTC:s medlemsländer att utveckla sektioner för mental hälsa. Svensk representant i styrelsen är vår egen Amanda Lundvik Gyllensten. Liv Helvik Skjaerven, eldsjäl från Norge, är vice ordförande.

Långvarig smärta var ett stort område på konferensen. Föreläsarna beskrev neuromatrix och andra bilder som visade hur allt hänger ihop och påverkar och påverkas på alla nivåer i hjärnan och till och från kroppen. Några av de mest framstående inom området (Moseley L, Butler D, Thacker M, och Louw A) var oroliga för att de nya forskningsrönen rörande smärta hade svårt att nå ut till kliniskt verksamma sjukgymnaster. Men här tror jag inte vi i Sverige behöver vara så oroliga, så långt jag känner till, ligger vi väl framme i kunnande och behandling av detta multifaktoriella problem. När det gäller långvarig smärta ska sjukgymnaster arbeta med kroppen, med själen och med tänkandet – vi behöver aldrig betvivla vårt mandat att fråga patienten om hur livet är och hur de förhåller sig till smärtan eller vårt arbete med att öka patientens medvetenhet om sin upplevelse av sig själv. Detta område menar jag blir allt mer viktigt inom sektionen för psykosomatik psykiatri.

När jag summerar min egen tid på kongressen så vill jag framhålla alla härliga möten med sjukgymnaster får olika delar av världen. Möten både vid min egen poster där jag mötte intresserade kollegor och vid andras postrar där jag var deras intresserade kollega, vid seminariediskussioner och i kaféerna.

Ett stort tack till sektionen för psykiatri och psykosomatik för stödet med konferensavgiften!

Skrivet av Maria Afrell

3rd International congress-Physiotherapy in Psychiatry and Mental Health (ICPPMH)3-5 February 2010.

Under tre dagar i ett vintrigt Lund ”konfererade” ca: 140 sjukgymnaster från 17 länder, tillhörande 5 kontinenter. Temat för konferensen var ”Professional development – integrating theory and practice” och var den tredje konferensen inom ramen för International Council of Physiotherapy in Psychiatry and Mental Health (IC-PPMH).

Det är konstigt vad lätt man kan känna gemenskap med kolleger världen över. Ganska snabbt kunde man känna igen sig i de andras berättelser, från avlägsna länder, om hur det är att arbeta som sjukgymnast, inom mental hälsa. Samtidigt blev det också allt tydligare att vi i de Nordiska länderna och Norra Europa faktiskt kommit en bit på vägen, både när det gäller vår roll och vårt sätt att beskriva det vi gör. Och det i sig var inspirerande, att få bidra med de erfarenheter vi besitter här i Norden.

Första dagen började till lunch, med öppnings- och välkomstceremonier. ICPPMH ´s ordförande Michael Probst, Professor inom sjukgymnastik från Belgien, var ”Keynote speaker” och berättade om evidensläget inom vårt område och vilka utmaningar vi har framför oss, en i grunden verkligt kunnig och imponerande man.

 Presentationer, workshops och runda-bordet-diskussioner varvades om vartannat. Varje sjok av seminariers, workshop och diskussioner skedde med flera parallella sessioner. Totalt fanns över nittio sessioner, med en del repriser för att man skulle kunna ha en chans att gå på fler. Vetenskapliga studier, både större och mindre presenterades och varvades med kliniska erfarenheter men också presentationer och diskussioner om vår roll inom mental hälsa, vårametoder, utbildningssituationen och hur man kommer igång med forskning inom området. Det var helt klart mycket givande dagar och redan nu har jag beslutat mig för att verkligen försöka åka iväg på nästa ICPPMH konferens också. Osäkerheten för att prata engelska kan inte hålla mig borta! Nästa konferens går av stapeln 2012, i Edinburgh, England. Så alla ni som blir nyfikna, börja planera!

Skrivet av Lena Hedlund