Begränsa tobaksindustrins marknadsföring i enlighet med tobakskonventionens krav, skriver ordförande Stefan Jutterdal tillsammans med andra företrädare för en rad hälsoprofessioner i en debattartikel hos Göteborgs-Posten.
Debattartikeln i fulltext
En hundraårig hälsokatastrof är fullt möjlig att begränsa. Regeringen har satt målet – och riksdagen kan nå dit om dess ledamöter inser att det är tobaksindustrin och dess förlängda armar som är huvudproblemet, inte rökarna. Begränsa därför industrins marknadsföring i enlighet med tobakskonventionens krav, skriver företrädare för en rad hälsoprofessioner.
Det är hoppfullt att världssamfundets insikt om att den hundraåriga hälsokatastrof som rökningen orsakat är påverkbar. Men insikten växer alltför långsamt. Fortfarande dör 12 000 svenskar varje år av sin rökning och 100 000 slutenvårdstillfällen orsakas av rökning.
Vidden av skadorna gör att vi alla ser dessa patienter varje dag. Lidandet för rökaren och anhöriga är stort och kostnaderna för samhället är enorma. Ojämlikhetsaspekten späder på dessa oacceptabla förhållanden – rökningen och därmed ohälsan är två till tre gånger större i socioekonomiskt utsatta grupper än hos mer lyckligt lottade.
En av anledningarna till den långsamma ökningen av det tobaksförebyggande arbetet är den globala tobaksindustrins skickliga taktik att förhindra, förminska och försena samhällets åtgärder. En annan utgörs av politikens bristande insikt om att det därför, i första hand, är ett handfast hälsopolitiskt regelverk som måste till.
Några länder har dock visat vägen genom att precisera ett måldatum då tobaksrökning ska ha minskat till enstaka procent i befolkningen – och därmed inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem. Att genom ett politiskt beslut sätta ett tidsbestämt mål och se WHO:s tobakskonvention och dess åtgärder som vägen dit, har fått namnet Tobacco Endgame. Det har bidragit till ett ökat fokus på kraftfulla åtgärder för ett minskat tobaksbruk.
Tobacco Endgame
I Sverige har Tobaksfakta, en oberoende tankesmedja, och dess medlemsorganisationer tagit initiativ till en svensk version: Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025. Förslaget innebär att regeringen inom denna mandatperiod fattar ett principbeslut om ett måldatum (förslagsvis år 2025) då dagligrökning ska ha halverats till mindre än fem procent i befolkningen.
Våra organisationer ställer sig bakom detta initiativ. Att en stor majoritet av landstingen och regionerna också förklarat sitt stöd tolkar vi som att förståelsen ökar om vilken utomordentligt stor börda rökningen utgör för alla människor, sjukvården och samhällsekonomin.
Regeringen har uttryckt sitt stöd för målsättningen, senast i regeringsdeklarationen för 2017. Detta är gott och väl. Men för att lyckas med målgång år 2025 krävs att tobakskonventionens åtgärder genomförs. Och i denna långa process har riksdagen en avgörande roll.
Effektiva åtgärder
Just nu pågår ett arbete i regeringskansliet med att diskutera förslag om några av tobakskonventionens många åtgärder. Dessa är främst utökade rökfria miljöer, förbud att exponera tobaksprodukter på säljstället och förslag om neutrala tobakspaket utan reklam. Åtgärderna har i ett ökande antal länder visat positiv effekt, inte minst på ungdomars attityder och rökvanor.
Utfallet av försommarens remissbehandling av dessa åtgärder blev förväntat positiva men organisationer som har ekonomiska intressen i tobakshanteringskedjan spjärnar emot. De tar därmed parti för tobaksindustrin och dess produkter – och inte för våra unga eller för folkhälsan.
Inom våra hälsoprofessioner har endgame-initiativet vidgat vår förståelse och vilja att ha ett förebyggande barnrättsperspektiv på frågan. Men så länge samhället inte mer kraftfullt än hittills visar att det inte längre accepterar metoderna hos tobaksindustrin och dess förlängda armar så arbetar vi i motvind. Tobaksfrågan löses vare sig i behandlingsrummet eller på operationsbordet. Riksdagens bord är en mycket viktigare plats.
En skärpning av regelverket kring marknadsföringen av tobak är det viktigaste stödet som kan minska tobaksdebut hos unga och hjälpa fler vuxna att sluta. En partiöverskridande hälsofrämjande inställning, som håller över flera mandatperioder, är därför en grundförutsättning för att kommande generationer ska undgå att fastna i tobaksindustrins garn.
Stefan Lindgren, ordf Svenska Läkaresällskapet
Ove Andersson, andre vice ordf Sveriges läkarförbund
Ami Hommel, ordf Svensk sjuksköterskeförening
Sineva Ribeiro, ordf Vårdförbundet
Hans Göransson, ordf Sveriges Tandläkarförbund
Susanne Nordberg, ordf Svenska Tandsköterskeförbundet
Yvonne Nyblom, ordf Sveriges Tandhygienistförening
Lotta Klinge Härberg, ordf Dietisternas Riksförbund
Stefan Jutterdal, ordf Fysioterapeuterna
Ulrika Guldstrand, ordf Svenska Logopedförbundet
Ida Kåhlin, ordf Sveriges Arbetsterapeuter
Kristina Billberg Fritjofsson, ordf Sveriges Farmaceuter