När fler blir äldre behöver vårdens metoder utvecklas. Vi anser att det är nödvändigt med satsningar på interprofessionell och klinisk forskning i den kommande forskningspropositionen. Det skriver bland annat ordförande Stefan Jutterdal i en debattartikel hos Altinget.
Debattartikeln i fulltext
Fler behöver rehabilitering och vård nära, för att få ett gott liv med eller efter sjukdom. För detta krävs kunskap om vilka metoder som fungerar och hur dessa införs i vården. Interprofessionell forskning kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering behöver därför få mer utrymme i omställningen till en nära vård.
Vi anser att satsningar på dessa områden, som inkluderar alla vårdprofessioner, är nödvändiga i regeringens kommande forskningsproposition.
Äldre befolkning
Sveriges demografi är under förändring eftersom befolkningen växer och åldras. Om 15 år beräknas dubbelt så många i befolkningen vara 85 år och äldre.
En äldre befolkning leder till att fler kommer att leva längre med kroniska sjukdomar. Redan i dag står dessa för 80–85 procent av vårdens kostnader. Den allra största delen av dessa sjukdomar har ett samband med ohälsosamma levnadsvanor och går att förebygga.
Interprofessionell forskning
Förutsättningarna för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande måste bli bättre. I dag används endast cirka fem procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna till detta.
För högre nytta och bättre effektivitet måste metoder som används inom området beforskas och/eller systematiseras inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Hälsofrämjande och förebyggande insatser bygger på samverkan och grunden är det holistiska hälsoperspektivet där relationer mellan fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner påverkar hälsa.
Interprofessionell forskning är nödvändig för att utveckla och implementera kunskapsbaserade insatser som främjar hälsa i samhället.
Den nära vården
I takt med att de medicinska behandlingsmetoderna blir allt bättre överlever fler människor de sjukdomar som tidigare inte var möjliga att bota. Det leder till ett ökat behov av personcentrerad omvårdnad och rehabilitering för stora grupper i samhället. Insatserna kommer till största del ske i den nära vården med hemmet som utgångspunkt.
Fokus på implementering
Den generella hälso- och sjukvården behöver i högre grad präglas av ett systematiskt arbete med ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. För att detta ska bli möjligt behövs att den nära vården har ersättningsmodeller som ger incitament för hälsofrämjande och förebyggande arbete.
För att kunna erbjuda en kvalitativ och patientsäker vård som utgår från patientens förutsättningar och behov utifrån en social kontext behöver nya arbetssätt utvärderas och ny kunskap implementeras. Det kräver en förstärkt interprofessionell forskning med fokus på implementering utifrån ett personcentrerat perspektiv.
Behöver följa med
Traditionellt har forskning framförallt bedrivits på de större sjukhusen i samverkan med universitet och högskola. Forskningsstrukturerna i primärvården är svaga och i den kommunala hälso- och sjukvården i stort sett obefintliga.
I takt med omställningen till nära vård behöver även forskningen följa med dit patienten och brukaren befinner sig. Det är förutsättningen för en jämlik hälso- och sjukvård.
Kliniska forskningstjänster
Som företrädare för professioner i den nära vården vill vi understryka att den kommande forskningspropositionen behöver omfatta den utveckling och omställning som svensk hälso- och sjukvård står inför. Vi vill bidra till framtidens högkvalitativa, kunskapsbaserade hälso- och sjukvård.
Det kräver att nya metoder tas fram och att existerande kunskap implementeras och utvärderas avsevärt snabbare än vad som sker i dag. Det kräver satsningar på utvecklingen av starka interprofessionella forskningsmiljöer i den nära vården i samarbete med universitet och högskolor.
En viktig del av detta blir satsningar på kliniska forskartjänster och större utrymme för kliniknära forskning och utvecklingsarbete.
Satsningar som behövs
För att uppnå detta föreslår vi särskilda satsningar på:
- Uppbyggnad av starka interprofessionella forskningsmiljöer i den nära vården. Professionerna behöver samverka och mötas för att ge evidensbaserad, säker och god vård till invånare. Interprofessionell samverkan och forskning innebär att två eller fler professioner beforskar en problemställning tillsammans. Detta sker med ett gemensamt mål och utan inbördes hierarki.
- Forskning kring hälsofrämjande och förebyggande metoder. Forskningen behöver breddas och fördjupas och redan befintlig kunskap behöver implementeras. Långsiktiga effekter på hälsan och hälsoekonomiska aspekter behöver belysas i större utsträckning.
- Forskning kring personcentrerad omvårdnad och rehabilitering. En sammanhållen omvårdnad och rehabilitering som utgår ifrån varje persons förmåga, vilja och behov är av stor vikt för att kunna hjälpa människor i behov av vårdteamets omsorg och kunskap. Forskning kring personcentrerad vård och rehabilitering bidrar till att främja vårdteamens arbete i partnerskap med personen för att stärka den egna förmågan och kunskapen att fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa, omvårdnad och rehabilitering.
- Implementering av ny och redan befintlig kunskap. Implementering innebär att man inte endast känner till nya metoder utan arbetar med dessa och fasar ut metoder som inte längre är de bästa i dagens kunskapsläge. Implementeringsforskningen behöver stärkas för att säkerställa att den digitala omställningen och ökat användande av AI inom den nära vården sker på ett sätt som gagnar jämlik och säker vård.
- Kliniska forskartjänster och samverkan med universitet/högskolor i den nära vården. På sjukhus och inom den slutna vården finns det redan i dag kliniska forskartjänster och god erfarenhet av dessa. Tjänsterna behöver bli fler och gälla fler vårdprofessioner. Framför allt behöver denna typ av kliniska forskningstjänster inrättas i den nära vården då flertalet vårdtillfällen sker där.
Med dessa punkter kommer vården bli säkrare och mer kostnadseffektiv. Flera synergieffekter följer på att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Susann Ask
Ordförande, Dietisternas riksförbund
Ami Hommel
Ordförande, Svensk sjuksköterskeförening
Stefan Jutterdal
Förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Ida Kåhlin
Förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande, Vårdförbundet