För att säkerställa att kommunerna lever upp till sitt rehabiliteringsuppdrag behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad kommunal rehabilitering. Det skriver Fysioterapeuternas ordförande Cecilia Winberg och Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Rapport: Kommunernas beredskap ur ett rehabiliterande perspektiv vid Covid-19
Debattartikeln i fulltext
Under coronapandemin har färre personer fått tillgång till den rehabilitering de har behov av. Det har blivit tydligt inom flera områden, men främst har det drabbat personer som är beroende av kontinuerliga insatser, till exempel äldre och kroniskt sjuka personer, särskilt inom den kommunala hälso- och sjukvården.
För andra gången har Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter genomfört en undersökning bland landets Medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) gällande tillgången till rehabiliterande insatser i landets kommuner. Årets undersökning visar en liten förbättring av situationen jämfört med maj 2020, men fortfarande är det en tredjedel av kommunerna som inte anser att de lever upp till sitt rehabiliteringsuppdrag. Detta oavsett om det rör personer med Covid-19 eller personer med rehabiliteringsbehov av andra anledningar.
Skifte mot mer passiva insatser
Oroande visar undersökningen att det under det gångna året skett ett skifte mot mer passiva insatser, vilket exempelvis inneburit att äldre personer inte fått det stöd de behövt för att främja och bibehålla fysisk aktivitet och självständighet i vardagen. Detta är bekymmersamt då det riskerar att försämra deras möjlighet att upprätthålla sin hälsa, ökar risken för fallskador, ökar inaktiviteten och försämrar deras möjlighet till delaktighet. Detta riskerar leda till att personer blir än mer passiviserade och marginaliserade.
Kommunal rehabilitering är avgörande för äldre personer och deras möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. Med stigande ålder ökar risken för benskörhet, funktionsbegränsningar och sjukdom - tillstånd som med rätt insatser kan begränsas och förbättras. När kommunerna nu planerar för verksamhet efter pandemin behöver fokus skifta från passivitet till aktivitet. Det behöver finnas god tillgång till rehabiliterande kompetens i den kommunala hälso-och sjukvården, handledning och utbildning av vård- och omsorgspersonal kring exempelvis förflyttningar behöver återupptas och hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser samt vardagsrehabilitering behöver prioriteras.
MAR i varje kommun
Vår undersökning visar att det i 56 procent av kommunerna finns god till mycket god kunskap kring Socialstyrelsens planeringsstöd gällande rehabilitering i samband med Covid-19. Men det är endast 44 procent av kommunerna som uppger att dessa har implementerats. Att implementering inte gjorts i större utsträckning beror dels på brist på resurser dels på bristande fokus på rehabilitering. Därför är det glädjande att en majoritet i riksdagens Socialutskott gett uttryck för att det ska finnas en MAR i varje kommun och att frågan nu utreds av regeringens särskilda utredare Olivia Wigzell. Det behövs en samlande kompetens för rehabilitering i varje kommun för att äldre personer ska få rehabilitering som baseras på aktuell forskning.
Att möta behovet av kommunal rehabilitering var en stor utmaning för landets kommuner redan före coronapandemin. Den gigantiska rehabiliteringsskuld som nu byggts på ytterligare kommer att bli kostsam för både individ och samhälle - aspekter som varken Sveriges kommuner eller regeringen längre kan blunda för.
I betänkandet "Vilja välja vård och omsorg. En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre, SOU 2021:52" som överlämnades till regeringen den 16 juni tydliggörs de rehabiliterande insatsernas betydelsefulla roll i en personcentrerad och kunskapsbaserad vård och omsorg.
Äldres rätt till rehabilitering
Det är dags att gå från ord till handling. Om vi ska komma ifatt våra grannländer vad gäller kvalitén i såväl den generella äldreomsorgen som den kommunala hälso-och sjukvården behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad kommunal rehabilitering. Vi behöver göra det som vetenskap och beprövad erfarenhet visar gör nytta för både individ och samhälle. Äldres rätt till rehabilitering måste säkerställas, därför föreslår vi att:
- all vård- och omsorgspersonal utbildas i ett rehabiliterande arbetssätt
- Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram indikatorer för kvalitetsuppföljning av hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder
- regeringen tillsätter en nationell samordnare med uppdrag att verka för jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering inom såväl kommunala som regionala verksamheter.
Cecilia Winberg
Förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Ida Kåhlin
Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Fakta
MAR, Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering, är en funktion inom kommunal hälso- och sjukvård som kan innehas av en arbetsterapeut eller fysioterapeut och som syftar till att säkerställa en jämlik tillgång till patient- och kvalitetssäker kommunal rehabilitering. I nuläget finns 111 MAR, fördelat på 93 av landets 290 kommuner.