2021-10-26 11:07
Debattartikel
Psykisk hälsa en nationell angelägenhet
Att den psykiska ohälsan ökat i alla åldersgrupper har uppmärksammats på bred front i samhället. Många positiva satsningar på förebyggande arbete görs nu inom alla samhällssektorer, men ett stort ansvar vilar fortsatt på hälso- och sjukvården och därmed på våra medlemmars axlar.
Många av våra medlemmar möter dagligen konsekvenserna av den ökande psykiska ohälsan – inom elevhälsan, äldreomsorgen, mödravården, inom den psykiatriska slutenvården eller vid primärvårdens vårdcentral. Möten som inte sällan leder till en upplevd frustration över vetskapen att om vår samlade kompetens hade använts på ett bättre och effektivare sätt hade en stor del av denna ohälsa kunnat förebyggas. Tillsammans har vi kompetens som skulle kunna göra större skillnad - om vi bara hade bättre förutsättningar vad gäller bemanning, möjlighet till teamarbete, fortbildning, forskning och återhämtning. Tyvärr leder dessa bristande förutsättningar till att många av våra medlemmar själva upplever en ohållbar arbetssituation med psykisk ohälsa och sjukskrivningar som följd.
Den 30 september gick remisstiden ut för God och nära vård - utredningens avslutande betänkande - Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6). Utredningen har sett över förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa, i syfte att förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar. Vi som företrädare för x av primärvårdens professioner ser på det stora hela positivt på många av utredningens förslag. Att i lag förtydliga primärvårdens ansvar för både fysisk och psykisk hälsa är ett betydelsefullt och nödvändigt steg att ta. Sverige behöver ett mer strukturerat och jämlikt omhändertagande av psykisk ohälsa. För att i ett längre perspektiv kunna uppnå förbättrad psykisk hälsa i befolkningen behöver professionerna få betydligt bättre förutsättningar än idag för att kunna erbjuda kunskapsbaserade insatser på ett likvärdigt sätt över hela landet
Det är idag orimligt stora skillnader gällande tillgången till relevant kompetens inom primärvården, inte minst när det gäller att möta behoven kring psykisk ohälsa Tillgången till samtliga nödvändiga professioner i teamet behöver därför ses över för att uppfylla grunduppdraget, samt för att kunna säkerställa en jämlik tillgång till kompetens inom området. Det behövs en nationell reglering och nationella initiativ som säkerställer att den kompetens som behövs för primärvårdens uppdrag finns tillgänglig på ett likvärdigt sätt över hela landet.
De fortbildningsenkäter som vi professionsförbund med jämna mellanrum genomför visar tydligt att våra medlemmar – primärvårdens professioner – inte får tillgång till den kontinuerliga fortbildningen för att bibehålla och utveckla sin legitimationskompetens. Det behövs en nationell reglering av fortbildningen för primärvårdens professioner.
Det finns ett stort behov av att forskningen inom primärvården stärks och utifrån primärvårdens breda uppdrag behöver också forskningsstödet vara brett och omfatta alla professioner. Här krävs även ett ökat samarbete mellan lärosäten, regionernas primärvård och den kommunala primärvården, inte minst med tanke på det gemensamma kompetensförsörjningsansvaret med tillräckliga VFU-platser och kompetenta handledare.
Om primärvårdens professioner ska kunna bidra till en hållbar psykisk hälsa i befolkningen behövs en arbetssituation som är hälsofrämjande och hållbar. En god och nära vård med rätt stöd till psykisk hälsa kräver:
- Ett statligt ansvarstagande som säkerställer en likvärdig tillgång till alla de professioner som krävs för att möta behoven.
- Riktade samlade insatser i syfte att stärka tillgång till primärvårdens professioner, öka samverkan, interprofessionellt arbete samt säkra den framtida kompetensförsörjningen.
- En nationell reglering som säkerställer att samtliga professioner får tillgång till den fortbildning som uppdraget kräver.
- En ökad satsning på samverkan mellan lärosäten och primärvård i syfte att skapa bättre möjligheter att bedriva forskning samt medverka i grund- och vidareutbildning av primärvårdens professioner.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges Läkarförbund
Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Kristina Taylor, ordförande Sveriges Psykologförbund
Cecilia Winberg, ordförande Fysioterapeuter
Anitha Wijkström, ordförande SRAT
Yvonne Nyblom, ordförande Sveriges Tandhygienister
Eva Nordlund, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Sandra Jonsson, ordförande Sveriges Farmaceuter
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR