Vården i Sverige i dag är långt ifrån jämlik för kvinnor och män. Mer forskning behövs inom områden som i stor utsträckning präglar kvinnors liv. Kunskap om kvinnokroppen utifrån ett livscykelperspektiv behöver öka såväl inom vården som i befolkningen. 

Att skillnader i kvinnors och mäns biologiska förutsättningar ska utgöra grund för om och hur man får vård 2022 är inte rimligt. Varje år drabbas ungefär 500 000 kvinnor av inkontinensproblem, enligt bland annat en rapport från SBU 2000. 3 till 8 procent av alla kvinnor har så svår PMS eller PMDS att det påtagligt påverkar relationer, social funktion och arbetsliv. Det visar flera studier, bland annat Yonkers med flera i Lancet, 2008. 70 till 75 procent av alla kvinnor mellan 47 och 56 år drabbas av symtom som kan sänka livskvaliteten under klimakteriet, enligt Socialstyrelsens rapport från 2021.

Många lider i det tysta. Det kan ofta vara svårt att veta var man ska vända sig med sina besvär. I värsta fall får flickan/kvinnan höra att symtom och besvär ”hör till”, trots att rätt insatser kan göra mycket stor skillnad för livskvaliteten.

Vi ser just nu ökade satsningar inom förlossningsvården, vilket är helt rätt – den har varit eftersatt länge. Men det gäller att se kvinnors hälsa över hela livscykeln. Det behövs betydligt utökad forskning och kunskapsutveckling kring exempelvis klimakteriet, endometrios, bäckenbottensmärta och provocerad vulvodyni (det som tidigare kallades vestibulit), då vården är eftersatt inom dessa områden. 

För att regionerna ska kunna ta ett rejält grepp kring förebyggande insatser, vård och rehabilitering som riktar sig särskilt mot kvinnor, så behöver specialistkunskapen stärkas. Det råder i dag stor brist på barnmorskor och specialistläkare inom obstetrik och gynekologi. Dessutom saknas specialistfysioterapeuter på många av sjukhusens kvinnokliniker och kopplade till barnmorskemottagningarna. Det finns i dag endast 22 specialistfysioterapeuter inom området kvinnors hälsa i hela landet, och dessa finns framför allt i Stockholm. 

Tillgången till specialiserad kunskap om kvinnors hälsa behöver också stärkas i primärvården. För att alla flickor och kvinnor ska få förbättrade förutsättningar för en god sexuell och reproduktiv hälsa krävs ett komplett team där olika professioner kan samverka. Det är också i linje med utvecklingen av en god och nära vård för hela befolkningen.

Vi vill se kraftiga satsningar inom området kvinnors hälsa, bland annat genom:

• Utökade satsningar på forskning inom området kvinnors hälsa.
• Kvalitetssäkrad information och ökad rådgivning till flickor och kvinnor om besvär kopplade till diagnoser så som endometrios, vulvodyni och bäckenbottensmärta.
• Uppdaterade och utökade kunskapsstöd för primärvården om symtom och behandling av besvär och sjukdomar kopplade till kvinnans reproduktiva livscykel.
• Satsningar på fler barnmorskor och specialistfysioterapeuter inom såväl slutenvård som primärvård.
• Ökade satsningar på utbildningar för barnmorskor och fysioterapeuter inom specifika områden så som exempelvis bäckenbotten, endometrios, provocerad vulvodyni, klimakterievård och så vidare.
• Specialistfysioterapeuter på varje kvinnoklinik samt fysioterapeuter kopplade till alla barnmorskemottagningar.

Vårdgivarna behöver möjliggöra interprofessionellt teamarbete, för att kvinnor ska få rätt hjälp snabbare. Tillsammans i samhället måste vi arbeta för att kvinnors och mäns hälsa genom hela livet ska värderas jämlikt.

Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna

Eva Nordlund, förbundsordförande Svenska barnmorskeförbundet