Klimatförändringarna utgör det största hotet mot folkhälsan och förväntas leda till en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Samtidigt bidrar hälso- och sjukvården genom sin egen verksamhet till en miljöbelastning som motsvarar världens femte största land.

Hälso- och sjukvårdens huvudmän måste våga satsa på evidensbaserade interventioner som är hållbara – både ekonomiskt och miljömässigt. Det kräver en omställning från kortsiktiga beslut som bortprioriterar förebyggande insatser och rehabilitering.

Smärta är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar den enskilde personen hårt och innebär stora kostnader för samhället, inte minst i form av långtidssjukskrivningar. Aktuell forskning visar att anti-inflammatoriska läkemedel i höga doser ger försämrad muskeluppbyggande effekt, något som försämrar möjligheten till läkande. Genom forskning vet vi också att fysioterapeutisk och psykologisk behandling kan leda till att fler människor med smärtproblematik återgår till arbete och att sjukskrivningstiderna blir kortare.

Läkemedel är en fantastisk tillgång för att lindra och bota många sjukdomstillstånd. Men produktion och konsumtion av läkemedel är också ett stort och växande problem, som bidrar till komplikationer för individer såväl som till föroreningar i mark och vatten.

Genom att använda psykologiska och fysioterapeutiska interventioner på rätt sätt kan det onödigt belastande bruket av läkemedel och den höga användningen av hälso- och sjukvården minska. Ett sådant arbetssätt stärker också patientens egna förmågor och främjar egenmakt: Patienten får möjlighet att genomföra livsstilsförändringar som både gynnar den egna hälsan och är bra ur ett klimatperspektiv.

Fysioterapeutiska och psykologiska insatser kan bidra till förändrade arbetssätt inom hälso- och sjukvården och spara samhällsekonomiska resurser, samtidigt som människor får rätt stöd och behandling.

Cecilia Winberg
Ordförande Fysioterapeuterna

Kristina Taylor
Ordförande Psykologförbundet

Artikeln är publicerad i Dagens Samhälle den 17 juni 2022.