För att kunna erbjuda en mer effektiv vård som skapar bättre resultat för patienterna behöver alla de pusselbitar som minskar vårdköerna uppmärksammas och adresseras. Det är dessutom hög tid att en helhetssyn på hälsa genomsyrar vården och den behandling som erbjuds på allvar: psykisk hälsa måste jämställas med fysisk, och människan bemötas i sin helhet.

Inom vården är resursbristen tydlig och i många fall kan vårdgarantin inte hållas. Förutom det personliga lidandet med försämrad livskvalitet, kan den förlängda väntan även resultera i högre kostnader för samhället i form av ökad belastning på sjukförsäkringssystemet eller ökat behov av socialtjänst. Det vården behöver är dock inte bara ökade resurser. Det handlar även om hur redan befintliga resurser fördelas och används, både i form av budget, bemanning och kompetens.

Tillsammans representerar vi nära 40 000 legitimerade arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, logopeder, psykologer och kuratorer. Utöver vår betydelse för behandling av sjukdom så bidrar insatser från våra professioner även till att optimera patientens allmäntillstånd och öka funktions- och aktivitetsförmåga i vardags- och arbetsliv. Det omfattar insatser som leder till snabbare och bättre återhämtning, minskar risken för komplikationer, förebygger återinsjuknande och bidrar till att kirurgisk och medicinsk behandling kan ge bästa möjliga effekt. Genom rejäla satsningar på dessa hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser bidrar våra professioner till att vårdbehovet kan minska och livskvaliteten öka för många människor. Det är satsningar som behövs om vi ska komma till rätta med våra vårdköer.

När fler yrkesgrupper samverkar kring en patient når insatserna längre. För flertalet sjukdomar och tillstånd finns evidens för den kumulativa effekt som uppnås när flera insatser ges i samverkan. Utöver läkemedel kan dessa insatser t.ex. omfatta kost och nutrition, behandling vid ät- och sväljsvårigheter, fysisk aktivitet och balansträning, samtalsstöd och psykosociala insatser, psykologisk behandling, anpassning av den fysiska miljön och utprovning av hjälpmedel. Den kompetens som våra professioner besitter är en viktig del i patientsäkerheten och kan inte ersättas av insatser från en annan yrkesgrupp. En felaktig eller utebliven bedömning och behandling kan med andra ord orsaka stora komplikationer och ett onödigt lidande hos patienten. 

Att se till helheten för varje person och att inkludera alla professioner i satsningar inom hälso- och sjukvården är också ett viktigt steg för att nå målet kring kunskapsstyrning och omställningen till en god och nära vård. Ett bättre samarbete både mellan yrkesgrupper och hälso- och sjukvårdens huvudmän ökar förutsättningarna för att varje enskild person ska få rätt vård och behandling. Det bidrar också till en mer jämlik vård. Idag lämnas ofta andra professioner än de till antalet största utanför utredningar, samtal och åtgärdsförslag om den svåra framtidsutmaningen att kompetensförsörja hela hälso- och sjukvårdskedjan.

Teambaserade insatser kan göra en enorm skillnad för människors hälsa och livskvalitet och är en nödvändighet för att vi tillsammans ska kunna hushålla bättre med samhällets gemensamma resurser. För att uppnå ett annat resultat så behöver vi hitta nya lösningar – både från politiskt håll och i vårdens organisering och planering. Även om vården behöver mer resurser, så räcker det inte bara med ”mer av samma”. Vi behöver hitta nya arbetssätt som fokuserar på helheten. Här har våra professioner en betydande nyckelroll i det framtida arbetet för kortare vårdtider och en effektivare, mer resurssmart vård. Tillsammans kan vi hjälpas åt att färdigställa det eviga vårdpusslet.

Maria Medrano Savvidou, leg dietist Barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Malin Darth, leg dietist Barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Kjell Olsson, ordförande Dietisternas Riksförbund

Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter

Sara Barsjö, tf ordförande Fysioterapeuterna

Kerstin Wiström, ordförande Logopedförbundet

Kristina Taylor, ordförande Sveriges Psykologförbund

Kristina Kolterud, ordförande Svensk Kuratorsförening

Artikeln är publicerad på Dagensmedicin.se den 5 september 2022.