Debatt: Vården behöver göra mer för miljön – Fysioterapeuterna

2023-10-19 08:57

Debattartikel

Debatt: Vården behöver göra mer för miljön

Människans potential är enorm. När vi arbetar tillsammans i samma riktning kan vi åstadkomma enastående utveckling. Globalt har det hittills inneburit minskad mödra- och barnadödlighet, en kraftigt ökad genomsnittlig livslängd, ett ökat välstånd för många och minskad fattigdom.

Utvecklingen har dock haft ett högt pris. Vårt avtryck på jorden har aldrig varit så stort, vi exploaterar naturen och olika ekosystem. Vi driver planeten mot en förödande kris. Enligt världshälsoorganisationen WHO utgör klimatkrisen det enskilt största hotet mot mänskligheten och i ”Lancet Commission on Health and Climate Change” från 2015 konstateras att klimatförändringarna hotar att utradera alla de framsteg som gjorts det senaste halvseklet avseende den globala folkhälsan.

I Sverige har inte mycket gjorts för att stoppa den globala uppvärmningen. Tvärtom beskriver Klimatpolitiska rådet i årets rapport hur ”förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.” Rapporten understryker även behovet av att de insatser som genomförs omfattar alla sektorer.  
World Medical Association (WMA) utlyste 2019 klimatnödläge och uppmanade i och med det vårdpersonal att arbeta för att skydda människors hälsa från effekter av klimatförändringarna, samt att minska mängden avfall och utsläpp från vårdsektorn. Paradoxalt nog är hälso- och sjukvården både en del av problemet och en del av lösningen. Vården bidrar med betydande utsläpp av växthusgaser som ökar i takt med att den byggs ut. Globalt sett står den för cirka 4 till 5 procent av alla utsläpp och vore sjukvården ett land skulle den vara den femte största utsläpparen av växthusgaser i världen.

Det är hög tid att involvera en av det svenska välfärdssystemets grundbultar i kampen mot klimatförändringarna: hälso- och sjukvården kan – och behöver – göra mer för miljön och för folkhälsan. Som en vetenskapsbaserad organisation skulle vi kunna verka för en snabb omställning, framför allt då vi kan visa på så kallade ”win-win-effekter” för både hälsan och planeten.

För nu börjar vi se hur vårt fossildrivna samhälle, som möjliggjort utveckling och förbättrad global hälsa, får negativ påverkan på hälsan. Kopplingar finns mellan vår ”moderna livsstil” och folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes typ 2, obesitas och Alzheimers sjukdom. Upp till 80 procent av fallen av kroniska sjukdomar beror på ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, tobaksbruk och stort alkoholintag.
Att tackla klimatförändringarna kan vara den största hälsomöjligheten under detta århundrade, konstaterade The Lancet 2015. Det inkluderar inte endast de liv hos framtida generationer som sparas om vi mildrar effekterna av klimatförändringarna, utan också de liv som kommer att sparas här och nu, i och med de minskade utsläppen samt de livsstilsförändringar som en omställning skulle innebära, med mer vegetabilisk föda och mer aktiv transport.

Genom att utbilda vårdens anställda i hur vi kan involvera hälso- och miljöperspektivet i vårt dagliga arbete kan vi få verklig effekt, då våra kontakter med patienter är omfattande och vårdgivare hör till de yrken som har störst förtroende i samhället. År 2022 genomfördes 63 miljoner besök i hälso- och sjukvården av patienter från alla samhällsklasser och med olika socioekonomisk status. De lyssnar på vårdgivarna.

Genom att förbättra folkhälsan minskar vi också efterfrågan och belastningen på hälso- och sjukvården vilket innebär minskade utsläpp från vården. Frågan om en hälsosam livsstil är inte endast en fråga om kunskapsspridning och utbildning av personal och allmänhet. Vården behöver aktivt arbeta mer med hälsofrämjande insatser och – vilket är minst lika viktigt: samhället i stort behöver underlätta för individen att göra hälsosamma val.

Potentialen som finns med en hälso- och sjukvård som tar ansvar för en hållbar utveckling och en påtagligt förbättrad folkhälsa är för stor för att inte nyttjas. Som organisationer för vårdens professioner vill vi därför att:

  • Hälso- och sjukvården prioriterar arbetet för ett hållbart och hälsosamt samhälle.
  • Vårdens medarbetare utbildas i varför och hur de kan involvera klimat- och miljöperspektivet i sitt arbete.
  • Resurser omfördelas till det förebyggande hälsoarbetet som möjliggör en hållbar hälsa.

Tillsammans kan vi skapa en bättre hälsa – för oss själva, kommande generationer och vår planet.

Maria Wolodarski, ordförande, Läkare för miljön
Kjell Olsson, ordförande, Dietisternas riksförbund
Åsa Engström, vice ordförande, Svensk sjuksköterskeförening
Cecilia Winberg, ordförande, Fysioterapeuterna

Artikeln är publicerad i Dagens medicin den 18 oktober 2023.

Senaste nyheterna

Cecilia Winberg en av experterna i utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård

2024-01-22 15:59

Specialistordning

Sjukvårdsministern har förordnat sju experter till utredningen om behörighet och yrkesreglering...

Debatt: Specialistfysioterapeuter är viktiga för kompetensförsörjningen

2024-01-03 09:21

Debattartikel, Specialistordning

Med en statligt reglerad specialistutbildning för fysioterapeuter kan en jämnare fördelning av...

E-faktura och faktura via Kivra

2023-12-18 08:48

Medlem

Nu kan du anmäla e-faktura för din medlemsavgift via din internetbank.

Debatt: Nära vård kräver en mar i varje kommun

2023-12-18 08:41

Debattartikel

Det ska inte längre vara valfritt för kommunerna att ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering...

Mer attraktiva villkor och bättre löneutveckling

2023-12-15 14:44

Kollektivavtal

Idag fredag den 15 december, växlar AkademikerAlliansen yrkanden med SKR och Sobona inför kommand...