Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 juni 2018 (HFD 2018 ref. 41) uttalat att ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal inte är sådana sjukvårdstjänster som omfattas av undantag från skatteplikt. Med anledning av denna dom tillämpar Skatteverket från den 1 juli 2019 det nya synsättet på mervärdesskatt gällande uthyrning av personal inom hälso- och sjukvård, vilket innebär att köp av vårdtjänster är belagda med moms.
14 februari 2023: Dom från högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen har i en ny dom slagit fast undantag från momsplikt för vikarierande fysioterapeut inom samverkansavtal. Domen ger ett klargörande i en fråga som många av förbundets medlemmar som är egenföretagare kan behöva hantera vid till exempel föräldraledighet, sjukdom eller inför pension.
7 juni 2021: Ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen
En läkare som ingått samverkansavtal med en region och genom sitt bolag bedriver mottagningsverksamhet har av Högsta förvaltningsdomstolen ansetts tillhandahålla sjukvård till patienterna undantagen från skatteplikt. Detta trots att viss personal samt lokaler och utrustning som används i verksamheten har hyrts in från ett annat bolag.
Det som verkar ha varit avgörande för Skatterättsnämndens bedömning är att läkarens bolag självt bestämmer vilka undersökningar som bolagets läkare ska genomföra samt över omfattningen av sin verksamhet och hur den ska förläggas tidsmässigt, medan Högsta förvaltningsdomstolen fokuserar på omständigheten att de enda tjänster som bolaget omsätter inom ramen för den verksamhet som omfattas av ansökan om förhandsbesked är de som tillhandahålls till bolagets patienter.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer nämndens förhandsbesked med bland annat följande formulering: "Det står klart att de tjänster som bolaget tillhandahåller till patienterna är av sådant slag att de omfattas av undantaget från skatteplikt för sjukvård. För den bedömningen saknar det betydelse om tjänsterna utförs av bolagets egna anställda eller av personal som bolaget hyr in utifrån, liksom om bolaget äger den utrustning och de lokaler som används i verksamheten eller om dessa resurser tillhandahålls till bolaget av någon annan."
Frågan är vilka konsekvenser som domen kan tänkas få för de bolag som hyr ut hälso- och sjukvårdstjänster, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens avgöranden från EU-domstolen. Samtidigt är Högsta förvaltningsdomstolen noga med att poängtera att domen endast gäller de tjänster som läkarens bolag tillhandahåller sina patienter och inte de tillhandahållanden som sker från det andra bolaget till läkarens verksamhet
24 maj 2021: Debatt: Momsundantaget för vården behöver gälla fullt ut
Vårdmomsen gör att privata och offentliga vårdgivare får svårt att samarbeta. Förlorarna riskerar att bli patienterna. Utredningen måste landa i slutsatsen att momsen på vård tas bort. Det skriver ordförande Cecilia Winberg, tillsammans med andra företrädare för vårdprofessionerna, i en debattartikel hos Dagens Industri.
16 dec 2020: Positivt förhandsbesked från Skatterättsnämnden
Skatterättsnämnden har nyligen avkunnat ett förhandsbesked gällande vårdmoms, som, om det står fast, kan få positiva konsekvenser för dig som företagande medlem.
- Förhandsavgörandet gäller en läkare som inom ramen för sitt bolag bedriver verksamhet enligt lagen om läkarvårdsersättning (en tvillinglag till LOF, lagen om ersättning för fysioterapi) med mottagning i ett annat bolags lokaler (ett läkarhus). Det senare bolaget tillhandahåller lokaler, förbrukningsmaterial, journalsystem och assisterande personal till läkarens bolag. Läkaren bestämmer själv över arbetets omfattning, hur det utförs, när arbetsuppgifter kan delegeras, osv.
- Mot denna bakgrund har Skatterättsnämnden i ett enhälligt förhandsavgörande slagit fast att det rör sig om sjukvård, som är undantagen från momsplikt.
- Skatteverket har överklagat Skatterättsnämndens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Fysioterapeuterna följer utvecklingen och kommer att uppdatera hemsidan kontinuerligt.
13 maj 2020:
Momsutredning med råd och stöd
Med anledning av de senaste domarna från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) avseende undantaget från mervärdesskatt och verksamheter som utför sjukvård har Fysioterapeuterna anlitat Grant Thornton för att genomföra en rättsutredning på området.
Syftet med rättsutredningen är att besvara de vanligaste frågorna som inkommit från förbundets medlemmar, till exempel om en vikaries verksamhet inom ramen för lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, LOF, ska beskattas med mervärdesskatt eller inte. Utredningen redogör för rådande rättsläge, som i viss mån fortfarande är oklart samt ger även, när så är möjligt, konkreta förslag på lösningar.
Grant Thorntons momsutredning maj 2020 (Inloggning krävs då utredningens resultat är en medlemsförmån.)
Viktigt vid bedömningen av momsfrågan
Vad som framgår av praxis på området är att själva bolagsformen inte tycks spela central roll i Skatteverkets bedömning av momsfrågan. Både aktiebolag och kommanditbolag har under vissa förutsättningar ansetts utgöra momspliktiga verksamheter. Det krävs dock att säljaren tillhandahåller tjänsten i egenskap av beskattningsbar person. Den fysiska personen, vars arbetskraft säljaren ställer till köparens förfogande, behöver inte vara anställd hos säljaren.
Det är alltså möjligt för en fysisk person att i egenskap av beskattningsbar person tillhandahålla sig själv som en personalresurs. Vad som är avgörande vid bedömningen av momsfrågan är att fysioterapeuten kan visa att hennes eller hans bolag har en självständig organisatorisk struktur.
Två alternativa handlingsscenarier
Som redan nämnts är rättsläget i vissa fall fortfarande oklart. I sådant läge finns det två alternativa handlingsscenarier.
- Det första alternativet är att du ansöker om ett så kallat förhandsbesked från Skatterättsnämnden där du argumenterar för att din verksamhet inte ska omfattas av momsplikt och varför.
- Inom ramen för det andra alternativet momsregistrerar du din verksamhet. Därefter anger du i din första momsdeklaration momsen till 0 kronor samt lämnar ett öppet yrkande under exempelvis ”övriga upplysningar”. Det öppna yrkandet kompletterar du sedan med en skrivelse, där du förklarar varför du anser att din verksamhet inte ska beskattas med mervärdesskatt. Nedan finns en länk till Skatteverkets senaste ställningstagande efter de fyra domarna från HFD.
Två dokument till hjälp med råd och stöd
Nedan hittar du länkar till två dokument. Det ena dokumentet är en mall med förslag på hur du kan formulera dig när du lämnar ett öppet yrkande till Skatteverket.
Du hittar även en sammanfattning med punkter som är viktiga att beakta samt förslag på hur du kan formulera dig när du sammanställer en skrivelse till Skatteverket. Du kan även ha användning för dokumentet i samband med ansökan om förhandsbesked till Skatterättsnämnden. Denna sammanställning är gjord mot bakgrund av vad som framkommit i de sagda domarna från HFD, olika förhandsbesked från Skatterättsnämnden samt Skatteverkets ställningstaganden. Läs gärna igenom dokumenten och ta upp de punkter som stämmer in på just din verksamhet. Om du planerar för vissa förändringar av verksamheten i ljuset av den nya tolkningen av momsreglerna kan du också utgå från dokumenten för att se vilka områden som evnetuellt kan vara relevanta att förändra.
MALL Öppet yrkande till Skatteverket (Inloggning krävs då denna mall är en medlemsförmån.)
Tips vid skrivelse till Skatteverket eller ansökan om förhandsbesked till Skatterättsnämnden (Inloggning krävs då dessa tips är en medlemsförmån.)
27 februari 2020:
Fysioterapeuterna har i en skrivelse till finansminister Magdalena Andersson (S) och socialminister Lena Hallengren (S) lyft fram att företagande medlemmar har bekymmer med tillämpningen av regeringens tidigare beslut om vårdmomskompensation. Fysioterapeuter som är företagare riskerar att inte få ta del av de pengar som ska kompensera för vårdmomsen.
Förbundets uppfattning är att alla privata utförare i hälso- och sjukvården, som har avtal med regioner och vars verksamheter fördyrats med anledning av vårdmomsen, bör omfattas av regeringens beslut och ha rätt att ta del av statsbidraget. Det ska inte enbart gälla för utförare vars avtal faller in under lagen om valfrihetssystem, LOV, utan även för dem som verkar inom ramen för lagen om ersättning för fysioterapi, LOF, och utförare vars avtal baseras på lagen om offentlig upphandling, LOU.
Brev till regeringen ang moms för företagande fysioterapeuter
11 februari 2020:
Nu har Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) publicerat fyra avgöranden avseende vårdmomsen och i samtliga fall bedömde domstolen dessvärre att momsplikt förelåg.
HFD konstaterar i samtliga avgöranden att syftet med avtalet mellan köparen och dennes underleverantör normalt får anses vara att tillhandahålla en resurs med viss kompetens så att köparen ska kunna fullgöra sina skyldigheter mot exempelvis regionen. Den tjänst som tillhandahålls i förhållandet mellan köparen och underleverantören utgör därför, enligt domstolen, inte sjukvård.
Enligt HFD spelar det vidare ingen roll att personalen som utför tjänsten i fråga har eget ansvar som följer med legitimationen utan det avgörande är om underleverantörens personal ingår i köparens organisation och köparen har det övergripande ansvaret för de arbetsuppgifter som ska utföras. Enligt HFD är det vidare bolagen (i samtliga mål underleverantörer) som utgör beskattningsbara personer och att det som ska prövas är bolagens tillhandahållande till köparna och inte den underliggande sjukvårdstjänsten som utförs.
I ett av fallen framhåller domstolen att det saknar betydelse för bedömningen av eventuell momsplikt hur ersättningen för tjänsterna utgår (t.ex. med endast ett fast månadsbelopp eller om det utöver ett fast månadsbelopp även tillkommer belopp som baseras på arbetad tid eller utförd åtgärd) utan att det viktigaste är om det tillhandahållande bolaget kan anses ha eget vårdgivaransvar (ej att förväxla med ansvar enligt legitimationen) eller inte.
HFD konstaterar också att inte heller undantaget med anledning av "en transaktion nära knuten till sjukvård" kan göras gällande. Detta motiverar domstolen med att även om det rör sig om två vårdinrättningar så är det tillhandahållande bolagets syfte med transaktionen att "vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt".
Möjligheterna till domstolsprövning avseende vårdmomsen är såldes nu uttömda vad gäller fall som liknar dem som beskrivits ovan.
Fysioterapeuterna efterfrågar och avvaktar nu konkreta förslag från den utredning som regeringen har tillsatt på området. Informationen på denna webbsida uppdateras kontinuerligt.
Domarna från Högsta Förvaltningsdomstolen
5 februari 2020:
Regeringen har beslutat att regionerna får rekvirera medel i syfte att omförhandla ingångna befintliga avtal med privata utförare som tillhandahåller hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen och som har fått ökade kostnader för bemanning. Totalt ska 210 miljoner kronor fördelas mellan regionerna.
17 december 2019: Fortsatt oklart rättsläge
Rättsläget avseende momsplikt och verksamheter inom hälso- och sjukvården är fortfarande oklart. De förhandsbesked som kommit från Skatterättsnämnden har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Fysioterapeuterna följer utgången i dessa ärenden och kommer att uppdatera här kontinuerligt i takt med att dessa avgöranden publiceras. Vi fortsätter även, tillsammans med andra berörda aktörer, att bedriva påverkansarbete på området.
18 september 2019: Nytt förhandsavgörande från EU-domstolen
Svensk rätt, inklusive mervärdesskattelagen, ska tolkas i ljuset av EU-rätten, vilket även inbegriper avgöranden från EU-domstolen. I en ny dom från EU-domstolen behandlas frågan om undantag från momsplikt och om ett förtroendeförhållande krävs mellan patient och vårdgivare. Målet handlar om en specialistläkare som tillhandahåller sjukvårdstjänster på uppdrag av ett laboratorieföretag, som i sin tur tillhandahåller laboratorietjänster till bl.a. sjukhus och läkare med egen praktik. Den nationella (tyska) skattemyndigheten ansåg att läkarens tjänster var momspliktiga, med andra ord att de inte omfattades av momsundantaget för sjukvård, med anledning av att det saknades ett förtroendeförhållande mellan specialistläkaren och patienten.
Enligt artikel 132.1 c i EU:s direktiv på området ska sjukvårdande behandling som ges av medicinska och paramedicinska yrkesutövare, såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga (alltså bl.a. en fysioterapeut), undantas från momsplikt. Både Skatteverket och Skatterättsnämnden har dock i sina beslut uppställt vissa krav för att momsfrihet ska anses föreligga och som bl.a. inebgriper att den sjukvårdande behandlingen ska ges av den som har en organisatorisk struktur med eget ansvar för sjukvården. Detta innebär enligt Skatteverket att den som ger vården även måste driva den vårdmottagning vid vilken vården ges. Finns inte denna direktrelation mellan vårdgivaren och patienten betraktas, enligt myndigheten, den utförda behandlingen i huvudregel som momspliktig personaluthyrning. Domen från EU-domstolen torde indikera att sådan relation inte nödvändigtvis krävs för att behandlingen ska falla in under undantaget från momsplikt.
Förhandsavgörandet från EU-domstolen
18 september 2019
I budgetpropositionen skriver regeringen att den avser "att skyndsamt tillsätta en utredning, för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning, som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger så ska förslag lämnas."
4 september 2019
Regeringen föreslår i budgeten för 2020 ett tillfälligt statsbidrag som ska kompensera landstingen för mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården.Satsningen ska möjliggöra för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.
Skatterättsnämnden om underleverantörer
I ett förhandsbesked slår Skatterättsnämnden fast att vårdtjänst som sökande tillhandahåller patienter i egen regi sedan patienten remitterats av sin vårdcentral, har ansetts utgöra från skatteplikt undantagen sjukvård.
I förhandsbeskedet behandlas två olika fall. I det första fallet, som nämnden anser ska vara undantaget från skatteplikt, rör det sig om en situation där en patient efter en läkarbedömning på vårdmottagning A remitteras till vårdmottagning B. Vårdmottagning B tar emot remissen, kontaktar patienten, lägger upp en behandlingsplan och behandlar patienten. Behandlingens innehåll bestäms av vårdmottagning B:s personal efter dess riktlinjer och utifrån patientens enskilda behov. Efter avslutad behandling skickar vårdmottagning B ett remissvar till läkaren med information om behandlingen eller rekommendationer på fortsatta insatser. Detta är ett positivt besked för de vårdgivare vars verksamhet stämmer in på beskrivningen av typfall 1.
I det andra fallet, typfall 2, avvisar dock Skatterättsnämnden frågan då de anser att de faktiska omständigheterna inte är tillräckligt tydligt beskrivna av sökanden. I typfall 2 rör det sig en en situation där patienten uppsöker vårdmottagning A och blir då hänvisad direkt till vårdmottagningen B av en sjuksköterska eller en läkare. Det finns i dessa fall ingen remiss men väl en journalanteckning som anger att patienten skickats vidare till vårdmottagning B.
Skatterättsnämnden slår fast att det för bedömningen av om ett tillhandahållande sker inom ramen för en egen organisatorisk struktur, vilken ansvarar för vården, är viktigt att det tydligt framgår vem som är ansvarig för vården gentemot patienten. Även om det mervärdesskatterättsligt inte föreligger något krav på förekomst av en remiss är det avgörande för bedömningen att det finns tillgänglig dokumentation hos den som överlämnar vårdansvaret som visar att ansvaret för vården har övergått till annan. Att Skatterättsnämnden avvisar frågan innebär inte att skatteplikt föreligger. Dock lämnas en vikitig fråga obesvarad. Det här avgörandet illustrerar vikten av att anlita skatterättslig expertis inför eventuell ansökan till Skatterättsnämnden, så att den fråga som ställs och det typfall som beskrivs blir så tydliga som möjligt och rätt "bevis" bifogas ansökan. Om du funderar på att göra en ansökan till Skatterättsnämnden och inte vill eller kan anlita skatterättslig expertis, ta gärna kontakt med förbundet för vägledning innan du skickar in din ansökan.
Regeringen gör konsekvensanalys
Den 19 juni beslutade riksdagen att uppmana regeringen att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning och vid behov återkomma med förslag på åtgärder som neutraliserar effekterna. Initiativet kom från Skatteutskottet.
Fysioterapeuternas förhoppning är att regeringen ska komma med eventuella förslag som kan mildra konsekvenserna för företagande fysioterapeuter.
Kritik mot nya momsreglerna
Fysioterapeuterna bevakar frågan och arbetar med andra drabbade organisationer för att försöka få till stånd en förändring.
Bakgrund
Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 juni 2018 (HFD 2018 ref. 41) uttalat att ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal inte är sådana sjukvårdstjänster som omfattas av undantag från skatteplikt.
Högsta förvaltningsdomstolens dom
Med anledning av denna dom tillämpar Skatteverket från den 1 juli 2019 det nya synsättet på mervärdesskatt gällande uthyrning av personal inom hälso- och sjukvård. Du kan läsa mer om Skatteverkets syn på om uthyrning av vårdpersonal är skattepliktig eller inte i följande ställningstagande:
Sammanfattning av Skatteverkets ställningstagande
Enligt Skatteverket rör det sig om uthyrning av personal när någon tillhandahåller arbetskraft till en köpare under förutsättning att tillhandahållaren gör detta i egenskap av beskattningsbar person. Det saknar betydelse för Skatteverkets bedömning av momsfrågan i vilken företagsform som säljarens verksamhet bedrivs, dvs. även fall där verksamheten bedrivs som enskild firma omfattas.
Det är fråga om uthyrning av personal när köparen ansvarar för arbetsledning, bestämmer arbetsmetoder och definierar arbetsuppgifterna och säljaren ställer arbetskraft till förfogande.
Det är däremot en vårdtjänst när säljaren tillhandahåller vården för egen räkning och under eget ansvar, det vill säga säljaren driver den vårdmottagning som tillhandahåller vården gentemot patienten.
Med vårdmottagning avses sådana mottagningar som tillhandahåller vårdtjänster och dit en patient kan vända sig för att få vård eller dit en patient har remitterats, t.ex. en enskild fysioterapeuts mottagning.
Undantag från skatteplikt
Undantaget från skatteplikt kan även aktualiseras när de rör sig om tjänster med nära anknytning till sjukvård.
För att uthyrning av personal ska kunna vara nära anknuten till sjukvård ska följande tre kriterier vara uppfyllda:
- Både tillhandahållaren av personal och köparen ska driva vårdmottagningar som huvudsakligen tillhandahåller sjukvård.
- Tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten.
- Det grundläggande syftet med tjänsten får inte vara att vinna ytterligare intäkter genom verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.
Enligt Skatteverket är det första kriteriet uppfyllt om båda vårdgivarna själva huvudsakligen (normalt i en omfattning om mer än 75 procent) tillhandahåller vårdtjänster gentemot patienter i förhållande till uthyrning av personal.
Det andra kriteriet om att tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten, innebär att den tjänst som den uthyrda personalen ska utföra hos köparen ska vara kopplad till vårdtjänsten. Den ska dessutom vara väsentlig för att uppnå behandlingsmålen med sjukvården hos köparen.
Det tredje kriteriet är uppfyllt om säljaren kan visa att syftet med tillhandahållandet är något annat än att vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt. Skatteverket gör bedömningen att vid uthyrning av personal görs detta som regel i konkurrens med kommersiella företag som får betala mervärdesskatt men att det i undantagsfall kan finnas ett annat grundläggande syfte än att vinna ytterligare intäkter. En sådan bedömning görs från fall till fall och relevanta omständigheter ska visas av säljaren.
Om dessa tre kriterier är uppfyllda anser dock Skatteverket att en tjänst med nära anknytning till sjukvård omfattas av undantaget från skatteplikt trots att tjänsten (uthyrning av personal) i sig inte är en vårdtjänst. I det ovannämnda ställningstagandet ger Skatteverket konkreta exempel på när en tjänst kan undantas från skatteplikt utifrån dessa grunder.
Du hittar fler konkreta exempel i Skatteverkets vägledning gällande tillämpningen av den nya domen:
Fysioterapeuterna har även varit i kontakt med Skatteverket och nedan kan du läsa Skatteverkets svar på förbundets frågor.
Skatteverkets svar på Fysioterapeuternas frågor
Vänd dig till Skatteverket
Om du har svårt att avgöra om den tjänst som du tillhandahåller omfattas av undantaget från skatteplikt eller inte, ta i första hand kontakt med ditt lokala skattekontor. Ta även gärna kontakt med förbundet för hjälp med att formulera din fråga och argumentera för din synpunkt.
Maila till kansli@fysioterapeuterna.se