Just nu pågår en omställning i hälso- och sjukvården till en nära vård med människan i centrum. Här kan du lära dig mer om vad denna omställning handlar om och innebär.
Webbinarium: Fysioterapeuterna + Nära vård = Sant?
Inloggning krävs
Eftersom detta är en medlemsförmån behöver du logga in för att kunna se webbinariet. Du loggar in genom att klicka längst upp till höger. Antingen på hänglåset (om du tittar via en mobiltelefon) eller "Logga in" (om du tittar via en dator).
Omställningen mot en nära vård pågår för fullt runt om i landet och kommer påverka all verksamhet inom hälso- och sjukvården, oavsett huvudman. Men vad innebär egentligen Nära vård? Och hur ställer vi i verksamheterna om? Hur ska vi som fysioterapeuter tänka i omställningen? Se detta webbinarium från 3 juni 2021.
Medverkande
- Anna Nergårdh, tidigare utredare för Samordnad utveckling för God och Nära vård.
- Lisbeth Löpare, Samordnare Nära vård, SKR.
- Fysioterapeut Britt-Marie Esperi Kandelin och arbetsterapeut Mona-Lis Sundling som båda arbetar inom hemrehabteamet på Kalix Sjukhus.
Vårt hälso- och sjukvårdssystem är idag uppbyggt kring en organisation som sattes för länge sedan. Den är inte uppbyggd med människan i centrum utan snarare kring en organisationsstruktur där människan ska passa in. Vård och omsorg behöver komma närmre personerna som den finns till för, nämligen patienten och brukaren.
2017 tillsatte regeringen utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård, mer känd som God och Nära vård, för att tillsammans med aktörer inom hälso- och sjukvården utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen avslutade sitt arbete i januari 2021.
För att vi ska kunna möta de utmaningar som samhället står inför, till exempel den demografiska utvecklingen med fler unga och äldre, tillsammans med invånarnas behov och förväntningar på ett bättre sätt samtidigt som kvalitén är av fortsatt hög kvalitet och effektiv, behöver vi ställa om i hela vårdkedjan.
Vad är Nära vård?
Runt om i hela landet pågår projekt och processer för att ställa om till en mer nära och sammanhållen vård. Nära vård är inget nytt, det handlar snarare om att se på hälso- och sjukvård på ett nytt sätt, där till exempel hälsofrämjande insatser har fått ett större fokus. Nära vård är inte en ny organisationsform utan handlar om arbetssätt där olika aktörer samverkar för människans bästa. Där vården blir mer nära och tillgänglig med människans behov i centrum. Detta gör att samarbeten ofta sker tillsammans med aktörer i det civila samhället, till exempel tillsammans med det lokala föreningslivet eller skolor i området.
Vad betyder omställning mot en nära vård för fysioterapeuter?
Den omställning som påbörjats runt om i Sverige har kommit olika långt. På några ställen har man redan ställt om och infört nya arbetssätt. Inom andra verksamheter pågår samtal om hur detta ska genomföras medan det på andra platser inte påbörjats något arbete. Det vi vet är att alla arbetsplatser som idag finns inom hälsa, vård och omsorg kommer att påverkas.
Den första och viktigaste frågan vi bör fundera över är vad som är värdefullt för patienterna och utgå från det i allt vårt arbete. Patienterna är de som har störst kunskap om sin egen situation. Genom att fundera över frågan kan man hitta sätt att skapa värde för patienten och närstående. Människor vi möter har inte alltid verktygen för att kunna använda kunskapen, men det är där vi som profession kommer in i bilden. Genom att utgå från personernas kunskap kan vi tillsammans hitta en form för en vård som gör den meningsfull, effektiv, trygg och säker. Relationer är nyckeln till att skapa en nära och personcentrerad vård.
Fysioterapeuter jobbar ofta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt vilket är en styrka i omställningen mot en nära vård då det är det personcentrerade förhållningssättet som är den gemensamma nämnaren i omställningen. Däremot kan lösningarna skilja sig åt både beroende på de människor vi möter men även vilka förutsättningar som finns i de verksamheter vi verkar inom. Den nära vården kommer inte att se likadan ut någonstans i landet, den behöver alltid anpassas utifrån behov och lokala förutsättningar. Nära vård är en rörelse som växer fram utifrån lokala kontexter.
”Omställningen till Nära vård ändrar fokus för hälso- och sjukvård och omsorg. Man kan likna det vi en rörelse som går från att fokusera på organisation till att fokusera på relation, från att vara reaktiv till att bli förebyggande, och från en fragmentiserad till en sammanhängande vård och omsorg. För patienten innebär rörelsen att man blir en aktiv medskapare till i stället för en passiv mottagare av vårdens tjänster.”
Lisbeth Löpare, samordnare Nära vård SKR, i boken Tillsammans – För en god och nära vård.
Två exempel på verksamheter som förändrat hur de arbetar:
Vill du inspireras mer?
På SKR, Sveriges Kommuner och Regioners webbplats samlar de goda exempel på arbetet med Nära vård. Där kan du även se hur arbetet pågår i din region.
Podd
Samordnaren på Sveriges Kommuner och Regioner för Nära vård heter Lisbeth Löpare. Hon har en podcast där hon samtalar med personer i Sverige utifrån omställning mot en Nära vård.
GPCC, Centrum för personcentrerad vård
GPCC är ett forskningscentrum med klinisk och tillämpad forskning. GPCC invigdes 2010 med stöd från regeringens strategiska forskningssatsning (SFO) inom området vårdforskning, med övergripande mål att stödja och genomföra forskning av hög kvalitet inom personcentrerad vård. Forskningen syftar till att skaffa kunskap om hur långvarig sjukdom upplevs och hanteras av den enskilde, samt att implementera och utvärdera personcentrerad vård.