Så här tycker vi om förslagen i God och nära vård-utredningen
Fysioterapeuterna har funnits med i utredningens referensgrupp genom hela arbetet. Förbundet har även lämnat remissvar och svarat på dialogfrågor på de delar i utredningar som lämnats till regeringen och som du kan läsa i sin helhet via länkarna nedan.
Svar på dialogfrågor God och Nära vård (2019)
Svar på dialogfrågor lättare psykisk ohälsa God och nära vår (2020)
Den kommunala hälso- och sjukvården och MAR
För att rehabiliteringen ska ha förutsättningar att fungera anser Fysioterapeuterna att det ska finnas nyckeltal för antalet fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. På ett särskilt boende bör det finnas minst en fysioterapeut per 50 boende. I verksamheter där dagrehabilitering och demensboende ingår bör antalet fysioterapeuter vara större och i de kommuner som bedriver rehabilitering i hemmet bör det finnas en fysioterapeut per 600 invånare över 65 år. Förbundet anser även att det ska finnas en Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) i varje kommun.
Samverkan mellan regioner och kommuner
För att patienten ska kunna få en sammanhängande, god och jämlik hälso- och sjukvård oavsett huvudman krävs en gemensam digital infrastruktur där en viktig del är ett gemensamt journalsystem. En sammanhållen infrastruktur är viktig för att underlätta samverkan. Kvalitetsregister behöver också utvecklas så att de även innehåller moduler för prevention, rehabilitering och patientrelaterade utfallsmått.
Elevhälsa
Samverkan kring barn och ungdomars hälsobetingelser är viktig att lyfta. Fysioterapeuterna vill att förskola och skola ska vara givna samarbetspartners till hälso- och sjukvård och socialtjänst. Fysioterapeuterna vill lyfta behovet av en förstärkt elevhälsa som inkluderar fler lagstadgade professioner, bland andra fysioterapeut. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan kan ligga till grund för ett hälsosamt vuxenliv och förebygga såväl psykisk som fysisk ohälsa. Detta arbete behöver påbörjas tidigt. Redan på mödravården kan blivande föräldrar med kända riskfaktorer för ohälsa identifieras och stöd utformas. En ökad samverkan mellan mödravård, barnavårdscentraler, elevhälsa och ungdomsmottagning skulle kunna identifiera och följa upp barn som riskerar att falla mellan stolarna. Det kräver dock att hela teamet finns med i alla delar av kedjan där även barn- och ungdomsmottagning (BUM) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver finnas med.
Utbildning och forskning i Nära vård
Forskning, utveckling och utbildning är ett av de perspektiv som nogsamt måste beaktas i omställningen till nära vård, när hälso- och sjukvården skiftar fokus från den traditionella akutsjukhusmiljön till mer vård utanför sjukhuset och i förlängningen också i allt större utsträckning till vård i hemmet. Det måste etableras förutsättningar för livskraftig och uthållig utbildnings- och forskningsverksamhet även utanför de traditionella miljöerna och hos hälso- och sjukvårdens huvudmän, regioner och kommuner inkluderat privat utförare. Andra frågor som lyfts är behov av forskning även i den kommunala hälso- och sjukvården och behov av kombinerade/förenade tjänster mellan universitet och hälso- och sjukvård. Fysioterapeuterna anser att det som krävs för att främja forskning i den nära vården kan sammanfattas med att det behövs tid, resurser, interprofessionella miljöer och ledarskap med forskningskompetens.
Specialistfysioterapeut
Även om fysioterapeuternas specialiseringsordning inte är rättsligt reglerad, efterfrågas specialisering som kompetens i formella sammanhang. Inom Region Stockholm finns till exempel särskilt vårdval inom specialiserad fysioterapi som kräver att man är specialistutbildad enligt Fysioterapeuternas specialistordning. Med denna bakgrund behöver alla professioners kompetens och expertområden utnyttjas optimalt och det behövs strategier för ett livslångt lärande och en tydlig karriärväg för all legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Det är inte minst viktigt för att behålla medarbetare, verka för en god arbetsmiljö och säkerställa kompetensförsörjningen. Goda möjligheter till kompetensutveckling är en förutsättning för att kunna erbjuda en patientsäker, evidensbaserad och kostnadseffektiv vård. En statligt reglerad specialistordning för fysioterapeuter skulle vara en början till en tydlig klinisk karriärväg. En reglering skulle även möjliggöra för arbetsgivare att styra utbildningens inriktning efter behov. Fysioterapeuterna efterlyser en liknande modell som för läkarna där regionerna är ansvariga för att tillhandahålla utbildningstjänster och handledning för blivande specialistfysioterapeuter.
Nationella taxan
Fysioterapeuter som idag arbetar på den så kallade Nationella taxan bidrar till att fylla de behov av fysioterapi och rehabilitering som krävs för att möta patienters behov och framtidens hälsoutmaningar. Fysioterapeuterna ställer sig därför kritiska till båda de två föreslagna scenarier som beskrivs av utredningen, då vi inte ser att något av dessa ensamt har möjlighet att ersätta de fysioterapeuter som är verksamma enligt Lag om fysioterapi (LOF). Utredningens första förslag innebär ett obligatoriskt vårdval där regionerna ensidigt ges möjlighet att utforma vårdvalet enligt regionala lokala förutsättningar. Utredningens andra förslag skulle innebära ett nytt kompletterande system för anslutning till offentligt finansierad vård i syfte att främja hälso- och sjukvård i hela landet där det riktar sig till etablering i glesbygd.