Debatt: Säkra resurser för arbete med psykisk hälsa
Det är oroande att varken socialministern eller de myndigheter som tagit fram förslaget på ny strategi kan svara på vilka resurser som behövs, skriver debattörer från tolv organisationer.
Den 1 september presenterades ett förslag på en tioårig strategi för psykisk hälsa och suicidprevention av socialminister Jakob Forssmed (KD). Den ambitiösa ansatsen är efterlängtad, framför allt långsiktigheten. Nu vilar ett stort ansvar på regeringen, myndigheterna, kommunerna och regionerna att omsätta den i praktisk handling.
Tydligt är att det behövs en omfattande satsning på området; allt fler människor uppger att de lider av psykiska besvär, fler får en psykiatrisk diagnos och köerna till vården ökar. Även om antalet suicid minskat de senaste decennierna ökar det bland unga i åldern 20 till 29 år med cirka 1,8 procent per år. Trots detta har arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention länge präglats av kortsiktighet och brister i såväl styrning som uppföljning.
Förslaget till ny nationell strategi innehåller fyra övergripande mål och sju delmål och visar på nödvändigheten av att hela samhället engageras, inte bara vården.
Låt oss ta målet ”Ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet” som exempel. Att den psykiska ohälsan ökar i den gruppen ser vi tydligt i våra organisationer, liksom att lösningen inte enbart kan vara att behandla bort den. Givetvis behövs en god och tillgänglig vård, men insatser behövs i hela samhället. Skolan är en av många viktiga aktörer.
Risken för att dö i självmord bland unga vuxna påverkas av faktorer som ofullständiga betyg. Samtidigt har vi en verklighet där en majoritet av landets rektorer anger att de kommer att behöva genomföra besparingar som kan påverka elevernas möjligheter att lyckas.
Liknande exempel kan hittas även när det gäller övriga mål i strategin. Därför är det oroande att varken socialministern eller de 26 myndigheter som tagit fram förslaget kan svara på vilka resurser som behövs och hur den konkreta planen ser ut. Vi uppmanar därför socialminister Jakob Forssmed att se till att:
• Regeringen går vidare och fattar beslut om förslaget till strategi.
• Få till en blocköverskridande överenskommelse mellan riksdagspartierna för att säkerställa långsiktighet, oavsett politiskt styre.
• Styrning och resurssättning utgår från ambitionerna i strategin, och att kommuner och regioner får långsiktiga resurser för att göra sin del av arbetet.
• Uppdraget att konkretisera strategin i handlingsplaner utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet samt erfarenheter från brukarrörelsen.
• Förbättra stödet för implementering genom att utveckla konkreta kunskapsstöd som är användbara och tillgängliga för verksamheter inom området.
• Civilsamhället får bättre förutsättningar för att aktivt kunna delta i genomförandet och uppföljningen av strategin.
Det är dags nu att satsa på insatser för psykisk hälsa och suicidprevention som på riktigt kan göra skillnad för hela befolkningen.
Conny Allaskog
Ordförande, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH)
Maria Alsander
Tf generalsekreterare, Mind
Rickard Bracken
Generalsekreterare, Suicide Zero
Susanne Buchmayer
Specialist i barn- och ungdomspsykiatri, med dr, ordförande för Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
Heike Erkers
Ordförande, Akademikerförbundet SSR
Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Förbundsordförande, Sveriges Skolledare
Matz Nilsson
Förbundsordförande, Sveriges Skolledare
Magnus Jägerskog
Generalsekreterare, Bris
Ida Kåhlin
Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Maria Larsson
Ordförande, Svenska psykiatriska föreningen
Kristina Taylor
Förbundsordförande, Sveriges psykologförbund
Hanna Tuvesson
Ordförande, Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor
Cecilia Winberg
Förbundsordförande Fysioterapeuterna
Artikeln är publicerad på Dagens Samhälles debattsida den 3 oktober 2023.