Debatt: Sverige behöver en modern elevhälsa
Utöka inte elevhälsans vårduppdrag – i stället behövs ett mer uttalat fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Idag skriver vi på Dagens Samhälle debatt tillsammans med skolsköterskor, dietister, kuratorer och psykologer.
Barns och ungas hälsa är en förutsättning för ett framtida hållbart samhälle. Alla vi som arbetar med barn och unga behöver samlas kring målet att uppfylla Barnkonventionens intentioner om alla barns rätt till ett liv i hälsa. Sverige behöver en modern elevhälsa med en tydlig strategi för förebyggande och hälsofrämjande insatser.
Skolan är en mycket viktig arena för att ge barn och unga goda förutsättningar för ett liv i hälsa. I Tidöavtalet finns skrivningar om en reform för elevhälsan. Där uttrycks att elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. Vi välkomnar satsningar på elevhälsan. Det behövs inte minst för närma oss en mer likvärdig elevhälsa i landet. Däremot anser vi inte att elevhälsans vårduppdrag bör utökas utöver elevhälsans medicinska insats (EMI) som gäller i dag. I stället behövs ett mer uttalat fokus på, och tydliga gemensamma strategier för, förebyggande och hälsofrämjande insatser inom elevhälsan.
Elevhälsan har redan ett uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, men det saknas en tydlig strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete när det gäller detta arbete. (Skolinspektionen 2015:5). Många vittnar om att elevhälsoarbetet framför allt inriktas på att åtgärda problem som redan uppstått – att det blir händelsestyrt i stället för strategiskt och målinriktat. (Törnsén 2014, Djärf 2017).
Det finns många olika orsaker till barns och ungas ohälsa, och ofta hänger fysisk och psykisk ohälsa samman. Enskilda barn och unga ska aldrig belastas med skuld över att ha ett dåligt mående eller att gå utanför en norm. Det ger i sig en grogrund för ohälsa. Därför är det också en viktigt strategisk insats att bekämpa stigman och tabun kring exempelvis ätstörningar, ångestsyndrom, obesitas och självskadebeteenden. För det behövs mer kunskap och nya arbetssätt hos skolans personal.
Skolan har med sitt kompensatoriska uppdrag ett ansvar att uppmärksamma och stödja varje elev utifrån dess specifika situation och behov. En god hälsa är en viktig förutsättning för lärande och vice versa. En systematisk grund för det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet bör därför utgå från en helhetssyn på hälsa och ett personcentrerat förhållningssätt. Med utgångspunkt från varje elevs förutsättningar och livssituation – exempelvis relationer, hemmiljö och skolmiljö – bör insatser och stöd planeras och genomföras.
Vi vill lyfta fyra viktiga förutsättningar för att skolan ska kunna arbeta mer systematiskt med förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa:
- Utveckla en gemensam nationell strategi för det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet, med tydliga målsättningar och krav på systematik i skolans/kommunens utvecklingsarbete.
- Satsa på ökad kunskap om förebyggande och hälsofrämjande arbete för all skolpersonal.
- Inför ett personcentrerat arbetssätt, som utgår ifrån varje enskild elevs livssituation.
- Se över teamsammansättningar och samarbeten mellan professioner, så att fler kompetenser kan finnas närmare barnen och ge tidiga insatser och stöd när ohälsa finns.
Barn och unga behöver starkare stöd och mer kunskap för ett liv med fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor, god sömn och andra faktorer som bidrar till ett liv i hälsa. När vi kan fokusera på att arbeta för att stärka elevens egna förmågor och främja egenmakt får barnet bra verktyg för en god hälsa genom hela livet. Med en tydlig vägledande strategi och nya arbetssätt kan hela teamet runt barnen bidra till detta.
Cecilia Winberg
Förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Mia Göransdotter Hammar
Ordförande, Riksföreningen för skolsköterskor
Kjell Olsson
Ordförande, Dietisternas riksförbund
Lena Svedjehed
Ordförande, Psykologer i förskola och skola (PSIFOS)
Caroline Bergh
Ordförande, Sveriges skolkuratorers förening
Arikeln är publicerad på dagenssamhälle.se