Foto: Colourbox.
Debatt: Det är dags att klimatanpassa hälso- och sjukvården
Klimatförändringarna utgör det största hotet mot folkhälsan. Samtidigt är hälso- och sjukvården en av de sektorer som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Vården har en viktig roll att spela i samhällets klimatomställning. Idag står vården för omkring 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser, enligt region Västra Götalands miljöstrategiska enhet.
Trots att det finns kunskap om hur vårdens utsläpp kan minska sker förändringarna långsamt.
Insatser måste göras överallt inom vården, från att upphandlingar måste styras mot klimatneutralitet till att alla verksamheter måste välja fossilfritt och förnybart när det gäller värme och el. Men det mest samhälls- och miljömässiga är att satsa på förebyggande och hälsofrämjande insatser.
Den bästa vården är den som aldrig behövs.
Klimatomställningen av hälso- och sjukvården måste också ske för att möta de hälsoproblem och sjukdomar som följer med ett förändrat klimat.
Personer med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom är en av de grupper som drabbas hårt av klimatförändringarna. Sommaren 2018 bjöd på rekordvärme i stora delar av Sverige. Det medförde cirka 700 fler dödsfall än normalt. Överdödligheten inträffade främst bland särskilt utsatta grupper, till exempel äldre personer och personer med kroniska sjukdomar. På internationell nivå beräknar Institutet för social och förebyggande medicin vid universitetet i Bern i Schweiz att cirka 35 procent av alla värmerelaterade dödsfall är orsakade av klimatförändringarna redan idag. Forskningen bygger på empiriska data från 732 platser i 43 länder under perioden 1991–2018.
Fysioterapeuter är experter på hälsofrämjande och förebyggande insatser och har därför en viktig roll att spela när vården ställer om för att bli klimatmässigt hållbar. Genom att i högre grad använda till exempel fysioterapeutiska insatser kan användandet av läkemedel liksom kirurgiska ingrepp minska.
Ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt stärker också patienternas möjlighet att ta egna initiativ.
Patienterna får då också hjälp att genomföra livsstilsförändringar som både gynnar deras hälsa och är bra ur ett klimatperspektiv, till exempel röra sig mer istället för att åka bil.
Statens medicinsk-etiska råd, Smer, har börjat analysera de utmaningar som den globala uppvärmningen och klimatförändringarna innebär för den svenska hälso- och sjukvården. I januari framhöll Smer att hälso- och sjukvården bör ta täten i klimatomställningen och ta fram en ambitiös plan för nettonollutsläpp.
I Smer ingår företrädare för de politiska partierna. Vi hoppas att den breda politiska enighet som Smers ledamöter visar kan få genklang i landets styrning av hälso- och sjukvården.
Våra organisationer har bestämt sig för att stå i fronten för hälso- och sjukvårdens klimatomställning. Vi ser gärna att:
- Alla yrkes- och patientorganisationer arbetar med frågan om hälso- och sjukvårdens klimatomställning och förklarar att de vill bidra till nettonollutsläpp.
- Forskningen om hur klimatet påverkar hälsa och vård utökas och fördjupas.
- Staten, regionerna och kommunerna utvecklar handlingsplaner och sätter konkreta mål för minskade utsläpp av växthusgaser från hälso- och sjukvårdens verksamhet, bland annat genom ökade satsningar på förebyggande insatser, som att människor ska röra sig mer, och lättförståeliga digitala tjänster.
- Staten och regionerna antar en plan för ett sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser.
Klimatkrisen är en fråga som måste lösas globalt. Men Sverige har ett stort ansvar både för en aktiv klimatpolitik och för klimatanpassning av samhället.
Sverige bör likt Storbritannien sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser i hela vårdsystemet.
I kraft av all den kunskap som finns hos dem som jobbar inom vården är det fullt möjligt att ställa om. Det är dags att klimatanpassa hälso- och sjukvården.
Anders Åkesson, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung
Cecilia Winberg, förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Artikeln är publicerad i Sydsvenskan den 20 mars 2024.