Debatt: Vill du ha hög lön? Sluta jobba med patienter
Ju längre bort från patienterna som fysioterapeuter kommer, desto bättre tjänar de. Om vi cementerar en vård där patientarbetet inte lönar sig – vad får vi då för vård? skriver Cecilia Winberg i Expressen.
Fysioterapi syftar till att främja hälsa, minska lidande och till att behålla optimal rörelseförmåga och rörelsebeteende.
Fysioterapeuter arbetar med förebyggande och rehabiliterande insatser, med patienter i alla åldrar och skeenden i livet.
Vi möter den som plötsligt fått sin förmåga nedsatt efter en stroke, eller den som allvarligt skadat sitt knä i en olycka.
Vi jobbar för att stötta barn med svåra funktionsnedsättningar.
Vi möter kvinnor med kvarvarande skador och besvär efter graviditet och förlossning.
VI finns inom intensivvård och (hög)specialiserad rehabilitering, möter dem som utsatts för trauma och som lider av psykisk ohälsa. Och långt mycket mer.
Vi vet att våra insatser är till stor nytta för patienterna, och för hälso- och sjukvården. Men nu ställer vi oss frågan – vem vill arbeta med patienter när det bevisligen värderas så lågt av arbetsgivarna?
I samhällsdebatten lyfts allt oftare problemet med en byråkratisering av vår arbetsmarknad, och av hälso- och sjukvården, på bekostnad av kärnverksamheten. Det kan handla om HR-avdelningar som sväller eller att allt fler söker sig till övergripande tjänster som strateg eller samordnare.
När vi har tagit fram ny lönestatistik för fysioterapeuter ser vi oroande tendenser i samma riktning.
Fysioterapeuterna är fackförbundet för Sveriges fysioterapeuter. Vår löneenkät görs årligen och når en stor andel av alla verksamma fysioterapeuter i Sverige. Ett resultat som sticker ut är hur lågt arbetsgivarna värderar det patientnära arbetet.
Av 33 olika titlar bland medlemmar har, så är de som tjänar minst de som är verksamma kliniskt – de som oftast möter patienterna. Medianlönen för gruppen är 36 200 kronor.
I stället visar statistiken att ju längre bort från patienterna som fysioterapeuter kommer, desto bättre tjänar de. Exempel på titlar som tjänar mer än de kliniskt verksamma fysioterapeuterna är handläggare, utredare, samordnare och strateg.
Agerandet är ett mysterium
Det är viktiga funktioner och det är bra att de ger en löneutveckling. Problemet är att bytet av titel och steget från det kliniska arbetet är en av mycket få vägar till löneutveckling för fysioterapeuter.
När SKR och regionerna samfälligt pekar ut vårdens kompetensförsörjning som den stora utmaningen är detta agerande ett mysterium.
Statistiken visar även att många kliniskt verksamma fysioterapeuter inte heller kan se fram emot en god löneutveckling under sin karriär. Hela lönespannet för gruppen från den som är ny i yrket till de med upp till 40 års erfarenhet ligger mellan drygt 31 000 och knappt 40 000 kronor. En utveckling på ungefär 10 000 kronor under ett helt arbetsliv.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Vill du som fysioterapeut få upp din lön – sluta arbeta kliniskt. Sök dig bort från patienter, till andra uppgifter.
Det vore förstås en katastrof för såväl patienterna som verksamheterna. Fysioterapeuter är den tredje största professionen i hälso- och sjukvården. Under 2022 gjordes drygt 6,5 miljoner mottagningsbesök till fysioterapeut i primärvården.
Samtidigt visar Socialstyrelsens nationella planeringsstöd (2023) att 15 av 21 regioner och 55 procent av kommunerna uppger att de har brist på fysioterapeuter.
Forskning visar att fysioterapeutiska insatser i många fall är kostnadseffektiva och bidrar till kortare vårdtider, operationer som kan senareläggas, minskad läkemedelsanvändning och kortare tid i sjukskrivning. För att nämna några exempel. En bra affär för såväl hälso- och sjukvården som för samhället. Men inte för fysioterapeuten.
Om vi cementerar en vård där patientarbetet inte lönar sig – vad får vi då för vård?
Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna