Debatt: Ge patienter och anhöriga en plats vid bordet

Den nationella kraftsamlingen kring arbetsmiljön i hälso- och sjukvården är viktig och välkommen. Men en betydande kunskapskälla saknas: patienterna och de anhöriga. De möter konsekvenserna av samma organisatoriska problem som skapar stress, hög arbetsbelastning och bristande kontinuitet för vårdens medarbetare. Om vi vill hitta hållbara lösningar måste också deras erfarenheter få plats vid bordet.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann samlade under våren företrädare för arbetsgivare, fack- och professionsförbund, forskning och myndigheter för att diskutera vårdens arbetsmiljö. I slutet av juni aviserades nya regeringsuppdrag till IVO, Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Uppdragen ska bland annat belysa sambanden mellan arbetsmiljö, patientsäkerhet och kompetensförsörjning och bidra till fortsatt nationell samverkan. Denna nationella kraftsamling kring arbetsmiljön i hälso- och sjukvården är angelägen, men var finns patienterna och de anhöriga?

Patienter och anhöriga är mer än mottagare av vårdens resultat. Deras erfarenhetsbaserade kunskap är ett viktigt komplement till professionernas sakkunskap, något som inte kan ersättas av statistik, verksamhetsdata eller professionella bedömningar. Det som patienter upplever som brister i vården är ofta samma organisatoriska problem som skapar stress och hög arbetsbelastning för medarbetarna. Det gäller inte minst inom vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. För den som befinner sig i en vårdprocess kan bristande kontinuitet, långa väntetider, ständiga personalbyten eller dålig samordning vara avgörande för om insatserna upplevs som trygga och begripliga. När vården inte hänger ihop hamnar dessutom ett stort ansvar ofta hos anhöriga: att samordna kontakter, föra information vidare och försöka hålla ihop insatserna.

Det betyder inte att patienter och anhöriga ska ställas mot hälso- och sjukvårdens medarbetare. Tvärtom. Arbetsmiljö och patientperspektiv är två sidor av samma fråga. När personal ges rätt förutsättningar att göra sitt arbete skapas också förutsättningar för en trygg och säker vård. Brister i organisation, kompetens, bemanning och kontinuitet får på motsvarande sätt konsekvenser för både patienter, anhöriga och personal. Det är också utgångspunkten för Partnerskap för psykisk hälsa. I vår avsiktsförklaring har organisationer med olika perspektiv samlats kring behovet av att stärka den psykiska hälsan, skapa en mer sammanhållen och personcentrerad vårdkedja samt förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Dessa frågor hänger ihop.

När nu den nationella kraftsamlingen betonar sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet måste patient- och anhörigperspektivet därför finnas med från början. Det räcker inte att i efterhand mäta patientnöjdhet eller patientsäkerhetsutfall. Patienter och anhöriga måste ges möjlighet att bidra när problem formuleras, lösningar utvecklas och insatser följs upp.

Patient-, brukar- och anhörigorganisationer måste få en formell plats i det fortsatta arbetet som nu genomförs av myndigheterna. Det handlar inte om att lägga till ännu ett perspektiv vid sidan av de professionellas. Det handlar om att skapa den helhet som krävs för att förstå hur arbetsmiljö, patientsäkerhet, kvalitet och personcentrering faktiskt hänger samman.

Det är precis den ansats som vi i Partnerskap för psykisk hälsa står för. Vår avsiktsförklaring bygger på att professionell kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap behöver mötas för att vården ska kunna utvecklas. Den principen borde också prägla den kommande regeringens ambition kring vårdens arbetsmiljö. Om vi ska kunna skapa en mer hållbar hälso- och sjukvård måste patienterna och de anhöriga få en plats vid bordet. Inte när arbetet är färdigt – utan nu.

Partnerskap för psykisk hälsa:

Conny Allaskog, Ordförande, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Jonas Eberhard, Ordförande, Svenska Psykiatriska Föreningen

Heike Erkers, Förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR

Carl Magnus Forslund, Ordförande, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP

Jenny Karlsson, Styrelseledamot, Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor

Ida Kåhlin, Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Kristina Taylor, Förbundsordförande, Psykologförbundet

Cecilia Winberg, Förbundsordförande, Fysioterapeuterna

Debattartikeln är publicerad i Dagens Medicin den 30 oktober 2026.