Debatt: 16:12 går larmet för kvinnors löner

Lönegapet mellan kvinnor och män har stått still sedan 2019. Kvinnor tjänar fortfarande ungefär tio procent mindre än vad män gör, uppräknat till heltid. Omräknat till en arbetsdag mellan 08:00 och 17:00 innebär det att kvinnor slutar få betalt klockan 16:12, varje dag. I plånboken innebär det 4 500 kronor mindre i månaden – eller 54 000 kronor mindre om året.

Konsekvenserna följer kvinnor hela livet. Lägre föräldrapenning, mindre marginaler när priserna stiger, och lägre pension. För att inte tala om svårigheterna att kunna bygga upp ett sparande, både för friheten att kunna förverkliga sina drömmar, och för att ha den ekonomiska möjligheten att kunna lämna en relation. Utvecklingen mot jämställda löner har stannat av under en period när kvinnor drabbats hårdast av de kriser som avlöst varandra; pandemi, inflation, lågkonjunktur.

Vi närmar oss ett förlorat decennium för jämställdheten. Därför startar nätverket Lön hela dagen i dag ett nationellt alarm för jämställda löner. Fram till valdagen kommer budskapet att synas över hela Sverige varje dag klockan 16:12 – den tidpunkt då kvinnor slutar få betalt. Alarmet är en väckarklocka för alla som lutat sig tillbaka i tron att jämställda löner kommer av sig självt.

Vi i Lön hela dagen är Sveriges bredaste allians för jämställda löner, och vi kräver att frågan hamnar högst på agendan i val- och avtalsrörelsen. Nu är det dags att presentera konkreta reformer som svarar på hur kvinnor ska få rättvist betalt för sitt arbete. Vi vill se:

1. Att strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas I yrken där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i andra jämförbara yrken. Det strukturella lönegapet uppgår i dag till 17 procent, vilket motsvarar omkring 8 000 kronor mindre i månaden. Politiker och arbetsmarknadens parter måste ta ansvar för att bryta värdediskrimineringen så att löneläget motsvarar yrkets krav på hela arbetsmarknaden.
2. Ökad tillsyn och skärpta sanktioner kopplat till kravet på lönekartläggning Alltför många arbetsgivare struntar i lönekartläggningsbestämmelserna. När lagar inte följs och tillsyn och påföljder är obefintliga biter sig orättvisorna fast. Arbetet med en ambitiös implementering av lönetransparensdirektivet måste återupptas för att komma tillrätta med bristerna och ge lönekartläggningsbestämmelserna sin avsedda effekt.
3. Jämställd föräldraförsäkring Lönegapet uppstår inte bara på jobbet, utan också i hemmet. Män tar fortfarande ut en mindre del av föräldraledigheten och gör mindre av det obetalda hemarbetet. Det påverkar kvinnors löner tidigt i livet och följer med hela vägen till pensionen. Därför behöver föräldraförsäkringen reformeras och fler månader reserveras.
4. Heltidsarbete som norm och trygga arbetsvillkor Kvinnodominerade branscher präglas av ofrivilligt deltidsarbete och otrygga anställningar. Särskilt utrikes födda kvinnor är drabbade. Det är ett hinder för både löneutveckling och ekonomisk självständighet. Heltid måste bli norm och arbetsvillkoren tryggare. Ingen ska behöva leva på deltidslön bara för att hon valt ett yrke som håller ihop samhället.

Att lönegapet har bitit sig fast och dessutom ökat under de senaste sju åren är oacceptabelt i ett land som Sverige. Alarmet har gått. Nu är det upp till nästa regering att agera. Kvinnor ska inte behöva vänta ytterligare ett decennium på lika lön för lika och likvärdigt arbete.

Debattartikeln är publicerad i Aftonbladet den 13 augusti 2026.