Sök
Logga in
Bli medlem
Foto: Colourbox.
Som legitimerad profession inom hälso- och sjukvården har du ansvar för att följa lagar och regleringar inom området. Här har vi samlat information om aktuella professionsfrågor, vanliga frågor och svar, samt länkar till tillämpade lagar.
Här samlar vi information om aktuella frågor som rör professionsjuridik för fysioterapeuter.
De flesta ideella föreningar räknas inte som vårdgivare och omfattas då inte av hälso- och sjukvårdens regelverk. Det innebär att de kan anlita hälso- och sjukvårdspersonal utan krav på exempelvis rutiner för journalföring och patientförsäkring.
Du som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har dock alltid ett personligt yrkesansvar för hur du utför dina arbetsuppgifter, oavsett om du tjänstgör hos en vårdgivare eller inte.
Du behöver inte föra journal när du utför enklare åtgärder som också kan utföras av någon som inte har särskilda medicinska kunskaper, men när du börjar agera i din yrkesroll och när insatserna övergår till vård av patient är du skyldig att föra journal.
Det ingår i ditt personliga ansvar att bedöma när det är fråga om vård av patient och när du har skyldighet att föra journal. Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning på området, där du hittar mer information.
Socialstyrelsens vägledningDet är inte enbart du som ska kunna tillgodogöra dig innehållet i handlingen. Ibland kan andra vårdgivare behöva läsa vad du antecknat.
Allt oftare tar patienten själv del av journalen, som ett led i att ta ansvar för och vara delaktig i sin vård. Är du anställd har vårdgivaren skyldighet att med jämna mellanrum säkerställa att journalerna motsvarar i gällande rätt högt ställda krav. Kanske är du företagare med offentlig finansiering och då utgör patientjournalen även debiteringsunderlag.
Det här är bara några exempel på möjliga mottagare, som visar på vikten av att patientjournalen uppfyller krav på tydlighet och god kvalitet.
Vad gäller frågan om när en journal kan läsas utan patientens samtycke regleras detta i 4 kap. 5 § patientdatalagen respektive 3 kap. 5 och 6 §§ lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
När det rör sig om så kallad inre sekretess kan en spärr hos vårdgivaren hävas av behörig befattningshavare om patienten samtycker till det eller, om samtycke inte kan inhämtas men informationen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver, utan sådant samtycke. Det ska alltså finnas ett påtagligt behov av vård (t.ex. akuta insatser).
När det gäller informationsutbyte mellan olika vårdgivare kan vid fara för liv och hälsa vårdgivaren ta del av information om vilken vårdgivare som spärrat uppgifterna och begära att denna häver spärren under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som patienten nödvändigt behöver. I båda fallen är det alltså fråga om akuta tillstånd för patienten, där det inte finns tid att avvakta patientens samtycke.
Huvudregeln är att det i princip endast är den personal som deltar i vården av patienten som är behörig att ta del av patientens journal. En begäran om att få ut en patientjournal kan göras muntligen eller skriftligen. Om begäran görs muntligen bör du anteckna detta i patientens journal.
Innan en journalhandling lämnas ut ska du göra en prövning om utlämnande kan ske enligt bestämmelserna i 25 kap. OSL eller 6 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659).
För att lämna ut uppgifter ur en patientjournal måste det finnas en sekretessbrytande bestämmelse. Du hittar dessa bestämmelser i första hand i 10 kap. 21 och 23 §§ OSL. OBS! Skyldighet att lämna ut journalhandling kan även följa av annan lag eller förordning.
En patient har enligt artikel 15 i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) rätt att kostnadsfritt få en kopia på de personuppgifter som vårdgivaren behandlar om patienten, ett så kallat registerutdrag. Denna rätt omfattar även uppgifter i journalhandlingar. Om det finns uppgifter i journalen som patienten pga. sekretess inte ska ta del av ska dessa dock undantas. Som privat vårdgivare gör du en sekretessprövning enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen.
Om journalkopior begärs av tredje part (som ett försäkringsbolag) på uppdrag av patienten ska det tydligt framgå vilka uppgifter som patienten lämnat sitt samtycke att dela med tredje part. Du behöver dokumentera vilka uppgifter som lämnas ut, till vem och vilket datum samt, givetvis, att detta sker på uppdrag av patienten.
Utlämnande av registerutdrag är avgiftsfritt. I dataskyddsförordningen finns dock en möjlighet att ta ut en rimlig avgift för administrativa kostnader om den registrerade återkommer flera gånger med samma begäran, alltså begär flera kopior. I övrigt brukar nivån på de avgifter som tas ut för utlämnande av journalkopior ligga i linje med dem som gäller för utlämnande av allmän handling. Det innebär att de första nio sidorna är gratis. Den tionde sidan kostar 50 kronor och varje följande sida två kronor styck.
Du hittar mer information i avgiftsförordningen (1992:191). I de flesta fall förväntas privata vårdgivare som har avtal med regionerna följa motsvarande avgiftsregler.
Det är vårdgivarens ansvar att sekretessbelagda handlingar skickas på ett säkert sätt. Det rekommenderas därför att journalkopior skickas med rekommenderad post. Vårdgivaren har då rätt att ta betalt för detta. Vi rekommenderar att du tar kontakt med din region för att säkerställa vad som gäller där.
Om du inte avser att driva verksamheten vidare behöver du se till att patientjournalerna tas om hand så att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Du ska arkivera journalerna enligt de regler som gäller för att bevara journalhandlingar.
Vidare ska du även i fortsättningen ha möjlighet att pröva patienters och närståendes begäran om att få ta del av patientjournaler. Har du inte möjlighet att uppfylla dessa villkor kan de handlingar som är tillräckligt gamla förstöras. Därefter kan du ansöka hos IVO om att det resterande journalarkivet blir omhändertaget enligt bestämmelserna i 9 kap. 1 § patientdatalagen.
Om du har blivit anmäld till Inspektionen för vård och omsorg och de beslutar att inleda en utredning - kontakta gärna oss på Fysioterapeuterna så snart IVO kontaktat dig. Vi kan då ge stöd och vägledning om hur du på bästa sätt kan utforma ditt yttrande.
IVO kan fatta beslut om att avsluta ärendet utan kritik, med kritik eller om de ska gå vidare och göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. I de fall IVO fattar beslut med kritik, ges du möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till beslut.
IVO:s beslut kan inte överklagas.
Läs mer om att bli anmäld till IVOÄr det tjänster i fysioterapi som du erbjuder behöver du beakta hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Som ägare till en klinik (även digital sådan) har man även ett verksamhetsansvar, behöver vara registrerad hos IVO, ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, försäkringar, osv. Om du bedriver fysioterapi har du även en del åtaganden som följer med legitimationen, som att föra journal, följa upp patienterna, m.m.
Är det annan typ av verksamhet som du kommer att bedriva, alltså inte fysioterapi, måste det tydligt framgå av beskrivningen på din hemsida. Även om det under t.ex. ”bakgrundsinfo eller info om dig” kan framgå att du bland andra meriter har en utbildning i fysioterapi måste det för de som kommer att anlita dig vara klart att det inte rör sig om tjänster som faller in under hälso- och sjukvårdslagstiftningen och att man som kund inte kan få någon del av avgiften betald av det allmänna.
Coachning är ett begrepp som förekommer inom många områden, inte minst inom idrott och hälsa, och som oftast inte definieras som hälso- och sjukvård. Dock kan det finnas en risk att coachingen, med den kunskap som du som fysioterapeut har med dig i bagaget, tangerar eller glider över i sjukvårdande åtgärder. Det är ditt ansvar att ständigt ha kontroll över var gränsen går.
Tänk också på att du inte undviker granskning bara för att du inte anmäler verksamheten hos IVO:s vårdgivarregister. IVO har tillsyn över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, vilket innebär att myndigheten har rätt att starta en utredning även om en verksamhet på papperet inte definierats som hälso- och sjukvård.
Vad som är egenvård ska bedömas från fall till fall. Att själv ta receptfria läkemedel kan falla in under egenvård, men, beroende på vilka åtgärder som ska vidtas (t.ex. träning eller receptfria läkemedel) måste rätt profession ha gjort och dokumenterat den initiala bedömningen. Bedömningen måste även följas upp.
Om en produkt har någon medicinsk effekt klassas den som läkemedel och förskrivningsrätten tillfaller, med några få undantag, endast läkare. I samband med ordination av läkemedel är det viktigt för läkaren och, i förekommande fall, sjuksköterskan att känna till om patienten tar andra läkemedel, inklusive naturläkemedel och receptfria läkemedel (pga. kontraindikationer). Därför är det oftast inte att rekommendera att som fysioterapeut föreslå patienten att ta vissa läkemedel, receptbelagda eller inte.
Att delegera betyder att behörig hälso- och sjukvårdspersonal ger någon annan rätt att göra en arbetsuppgift som den annars inte får göra. Det finns få regler om vem som får göra olika arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården, därför kan många arbetsuppgifter fördelas utifrån den enskildes kompetens utan delegering. Vissa arbetsuppgifter är dock reglerade och får enbart utföras av den som har särskild behörighet, för att dessa arbetsuppgifter ska kunna delegeras måste det finnas en regel som tillåter det.
Den 1 januari 2026 upphävdes Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Socialstyrelsen har nu föreskrifter om hur delegering ska gå till endast vid delegering av läkemedelshantering. Vårdgivaren kan bedöma om det finns andra arbetsuppgifter som behöver delegeras och ska då ha processer och rutiner för det.
Alla frågor och svarEndast läkare, tandläkare och sjuksköterskor får delegera iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel (läkemedelshantering) till någon annan.
Den som får delegering för läkemedelshantering ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen, och den kompetens som krävs för att kunna utföra uppgiften på ett korrekt och patientsäkert sätt. Den som ska fatta ett delegeringsbeslut ska kontrollera att mottagaren har dessa kunskaper och kompetens.
Vårdgivaren har ansvar för att besluten om delegering i verksamheten ska följas upp och att delegeringsbeslut som inte längre är förenliga med en god och säker vård återkallas. Ett beslut om delegering ska följas upp minst en gång per år. I uppföljningen ska det ingå att kontrollera att mottagarens kunskaper är aktuella.
Ett beslut om delegering av läkemedelshantering ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om:
Utförda uppföljningar och återkallelser av delegeringsbeslut ska dokumenteras och bevaras viss tid.
Vårdgivaren ska ha rutiner för delegering av läkemedelshanteringen i verksamheten. Rutinerna ska ta utgångspunkt i en riskanalys som vårdgivaren ska göra. Vårdgivaren ska, som ett led i en riskanalys enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, bedöma riskerna med att delegera läkemedelshantering i verksamheten.
Läs mer hos Socialstyrelsen
Vem får göra vad i i hälso- och sjukvården och tandvården?
Alla frågor och svarEn fysioterapeut har en begränsad behörighet och är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. I övriga situationer behövs delegering för att fysioterapeut ska kunna göra det. Fysioterapeut kan inte delegera till annan att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.
Läs mer hos Socialstyrelsen:
Vem får göra vad i i hälso- och sjukvården och tandvården?
Alla frågor och svarVerksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner för hur remisser hanteras i verksamheten. Det ska finnas dokumenterade rutiner för vem eller vilka som får skriva remisser. Det innebär till exempel att en fysioterapeut kan skriva remisser om rutinerna tillåter det.
Läs mer hos Socialstyrelsen:
Vem får göra vad i i hälso- och sjukvården och tandvården?
Alla frågor och svar