Förtroendemannalagen
Det är lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML som reglerar verksamheten som facklig förtroendeman på en arbetsplats.
Ordet förtroendeman är ålderdomligt - lagen är från 1974. För att undvika missförstånd väljer vi dock att inte avvika från den terminologi som finns i lagen. För att lagen ska kunna tillämpas krävs att det finns ett kollektivavtal mellan Fysioterapeuterna (dvs. en facklig organisation) och arbetsgivaren i fråga. Vidare krävs för att lagen ska tillämpas att den fackliga förtroendemannen utsetts av sin fackliga organisation och att arbetsgivaren informerats om uppdraget.
Fysioterapeuternas plats på den fackliga kartan
Tillsammans med ett tjugotal andra förbund ingår Fysioterapeuterna i centralorganisationen Saco, som verkar för bättre villkor för Sveriges akademiker.
Förbundet ingår också i olika förhandlingsorganisationer och samverkansorgan. Inom den regionala och kommunala sektorn finns förhandlingsorganisationen AkademikerAlliansen. För anställda inom privat sektor finns organisationen Saco-P och för statligt anställda Saco-S. På privat sektor företräder Fysioterapeuterna ett antal Sacoförbund gentemot arbetsgivarparten Vårdföretagarna Almega. En lokal facklig förtroendeman kan samverka med andra förtroendemän, främst från andra Sacoförbund. Detta kan ske inom ramen för så kallade Sacoråd, AkademikerAlliansföreningar, Akademikerföreningar och Saco-S-föreningar.
Flest medlemmar har Fysioterapeuterna inom regional och kommunal sektor, där motparten utgörs av kommuner och regioner samt arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. På den privata delen av arbetsmarknaden kommer vi oftast i kontakt med Vårdföretagarna Almega och inom staten med Arbetsgivarverket.
Olika fackliga uppdrag
Fackligt engagemang kan se olika ut. Det kanske vanligaste och mest centrala uppdraget är att verka som arbetsplatsombud. Med uppdraget följer en stor möjlighet att påverka villkoren på arbetsplatsen. Ett arbetsplatsombud utgör även en viktig länk mellan förbundet centralt och dess medlemmar, tillika ombudets kollegor på arbetsplatsen. Arbetsplatsombudets roll är att stötta och bistå medlemmar i frågor som rör arbetsplatsen. Ombudet har möjlighet att framföra medlemmarnas synpunkter till arbetsgivaren och på så sätt påverka arbetssituationen. I uppdraget ingår också en möjlighet att få tycka till om allt från lönekartläggningar till nya lokaler – frågor där lokal kännedom är av central betydelse. Förutom att hålla medlemmarna uppdaterade om arbetsgivarens planer på viktigare förändringar av verksamheten och bevaka medlemmarnas intressen, har arbetsplatsombudet också en viktig uppgift som ett ansikte utåt för förbundet. Vår röst blir starkare ju fler vi blir - rekrytering av nya medlemmar bör därför alltid utgöra en central del av det fackliga uppdraget.
Ett annat viktigt uppdrag är att agera som skyddsombud. Bestämmelserna om skyddsombud finns i 6 kap. arbetsmiljölagen, AML. Är skyddsombudet utsett av en facklig organisation gäller även förtroendemannalagen. Skyddsombud ska utses på arbetsställen med minst fem arbetstagare. I första hand utses skyddsombudet av den lokala arbetstagarorganisationen till vilken arbetsgivaren är (eller brukar vara) bunden av ett kollektivavtal. Om det inte finns en sådan organisation på arbetsplatsen utses skyddsombudet av arbetstagarna. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet ska bland annat delta vid planering av nya eller ändrade lokaler och arbetsprocesser. Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om förändringar av betydelse för arbetsmiljön. Enligt AML får ett skyddsombud inte hindras att fullgöra sina uppgifter. Detta framgår även av förtroendemannalagen, FML. Ett sådant hindrande kan till exempel uppstå när ett skyddsombud inte får delta i planeringen av beslut som kan komma att påverka arbetsmiljön. Du kan läsa mer om detta under avsnittet om arbetsmiljölagen.
Facklig tid
Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som krävs för det fackliga uppdraget. Ledigheten får dock icke ha större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Vid bedömningen av skäligheten beaktas bland annat hur många arbetstagare som finns på den aktuella arbetsplatsen, arbetsstyrkans sammansättning och arbetets art. Det är också av vikt om det fackliga uppdraget avser den fackliga förtroendemannens egen arbetsplats eller om det gäller externa uppdrag.
Ledigheten får inte förläggas så att den medför betydande hinder för verksamheten. Vid ledighet som avser fackliga verksamhet på den egna arbetsplatsen har förtroendemannen rätt att behållna sina anställningsförmåner - något löneavdrag får till exempel inte göras för den tid som ägnas åt det fackliga uppdraget. För att ha rätt till betald ledighet för exempelvis kurser krävs att utbildningen är av vikt för att kunna utföra det fackliga uppdraget. Arbetsgivaren är därmed inte skyldig att betala för fackligt förhandlingsarbete på andra arbetsplatser, deltagande i avtalskonferenser, kongresser m.m.
OBS! Rätten till facklig tid kan också regleras i kollektivavtal. Exempelvis finns för regioner och kommuner AFF 76/LAFF 76 och på statlig sektor finns det centrala avtalet om fackliga förtroendemän (FmA).
Frågor & svar om förtroendemannalagen
Vad avser begreppet facklig tid?
Med begreppet avses den tid som en facklig förtroendeman enligt gällande regelverk har rätt att använda för sitt fackliga uppdrag på arbetsplatsen.
Hur mycket facklig tid har man rätt till?
Det finns inget givet svar på detta. Förtroendemannalagen anger att det finns rätt till ledighet i skälig omfattning. Behovet avgörs bland annat av vad som sker på arbetsplatsen, hur många medlemmar som förtroendemannen representerar osv. I förekommande fall kan ledning också sökas i kollektivavtal på området. Inom den regionala och kommunala sektorn, exempelvis, anger AFF 76/LAFF 76 att ledigheten inte bör överstiga fyra timmar per medlem och år för fortlöpande facklig verksamhet. Med det avses den lokala arbetstagarorganisationens medlemmar inom förtroendemannens verksamhetsområde. Centrala fackliga uppdrag, deltagande i fackliga kurser och annat som endast sker tillfälligt/vid enstaka tillfällen ska inte medräknas i omfattningen av ”den fortlöpande fackliga verksamheten”. För fackliga förtroendemän som inte behöver fortlöpande ledighet för fackligt uppdrag bestäms omfattningen och förläggningen av ledigheten från fall till fall (se § 4 AFF 76/LAF 76).
Har vi rätt att hålla ett fackligt möte för våra medlemmar på arbetstid?
Förtroendemannalagen är endast tillämplig på den som är facklig förtroendeman. Därför kan inte medlemsmöten hållas på arbetstid med stöd av denna lag. Däremot kan en sådan rätt exempelvis framgå av ett kollektivavtal, som ett lokalt samverkansavtal.
Vad händer om arbetsgivaren utsätter en facklig förtroendeman för repressalier?
En facklig förtroendeman får inte ges försämrade arbetsvillkor med anledning av det fackliga uppdraget. Detta gäller även efter det att det fackliga uppdraget avslutats. Exempel på repressalier som är förbjudna är allt från tydliga och synnerligen ingripande åtgärder som uppsägning på grund av fackligt arbete till mer subtila handlingar, som nekad befordran eller dålig löneökning med anledning av det fackliga uppdraget. Vid brott mot gällande rätt kan olika konsekvenser inträda. Exempelvis kan arbetsgivaren bli tvungen att betala skadestånd till den fackliga förtroendemannen.