Semesterlagen
Semesterlagen reglerar arbetstagarens rätt att få ledighet för vila och rekreation - semester.
Semesterlagen är i princip tvingande till arbetstagarens förmån. Dessutom behöver EU-rätten på området beaktas. Rätten till betald semester upptas till exempel i EU-stadgan. Även arbetstidsdirektivet innehåller bestämmelser om semester. Nedan hittar du information om några centrala bestämmelser i semesterlagen. OBS! I vissa fall kan det finnas avvikande bestämmelser i kollektivavtalen.
Syftet med semester är att arbetstagaren ska få ledighet för vila och rekreation. Då huvudregeln är att semester ska tas ut som ledighet kan arbetstagaren inte välja att arbeta i stället för att vara semesterledig. Det innebär i sin tur att arbetsgivaren är skyldig att se till att semester läggs ut som ledighet.
Semesterår och intjänandeår
Semesterlagen skiljer mellan intjänandeår och semesterår. Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Enligt semesterlagen är intjänandeår allltså det år en arbetstagare kvalificerar sig för att få betald semester och semesterår är det år då arebtstagaren tar ut semestern. Lagen ger rätt till 25 semesterdagars ledighet varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, finns rätt till fem obetalda semesterdagar under det semesteråret (1 september till 31 mars).
OBS! Många arbetsgivare, bland annat inom kommuner och regioner, tillämpar ett system där intjänandeåret sammanfaller med semesteråret. Arbetstagaren behöver då inte tjäna in sin betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från dagen för anställningens påbörjande. Hur många av årets semesterdagar som då är betalda beror på när under året som personen blev anställd, det vill säga hur länge som personen stått till arbetsgivarens förfogande.
Det är alltså skillnad på rätten till ledighet och betald semester enligt semesterlagen. För att få betald semester måste man tjäna in denna, vilket sker året innan semestern tas ut. En nyanställd som inte hunnit tjäna in betald semester, har dock alltid rätt till viss obetald ledighet. Vill en arbetstagare ta ut semester under sådana förutsättningar gör arbetsgivaren ett avdrag på månadslönen för varje obetald semesterdag som tas ut. OBS! En arbetsgivare kan inte tvinga en arbetstagare att ta ut obetald semester.
Semesterledighet och ledighetens förläggning
Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Även utan stöd av avtal får en sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det.
Om arbetstagaren och arbetsgivaren inte kommer överens om semesterns förläggning har arbetsgivaren den slutliga bestämmanderätten. Arbetsgivaren måste då enligt huvudregeln i semesterlagen underrätta den anställde om sitt beslut senast två månader före ledighetens början. Endast om det föreligger särskilda skäl får underrättelsen lämnas senare än två månader före semestern, dock om möjligt senast en månad före ledighetens början.
Enligt semesterlagen får semesterledighet inte, utan arbetstagarens medgivande, förläggas till uppsägningstid. Vidare ska redan utlagd semester som helt eller delvis infaller under uppsägningstid upphävas om arbetstagaren begär det, om arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist. Detta gäller endast om uppsägningstiden är mindre än sex månader. Överstiger uppsägningstiden sex månader kan semester läggas ut under uppsägningstid.
Frågor och svar om semesterlagen
Tjänar man in betald semester vid föräldraledighet?
Ledighet med föräldrapenning är semesterlönegrundande enligt 17 a § semesterlagen (177:480) under 120 dagar per barn eller 180 dagar om barnets förälder är ensamstående. Perioden räknas kalendariskt, vilket innebär att även dagar när arbetstagaren inte skulle ha arbetat räknas in. En dag med delvis frånvaro på grund av föräldraledighet räknas som en hel dag i detta hänseende.
Har arbetstagaren rätt att byta redan påbörjad semester mot annan ledighet?
Om en arbetstagare blir sjuk, hel dag, eller oförmögen att arbeta av annan anledning som är semesterlönegrundande enligt 17 a – 17 b § semesterlagen (exempelvis för att ta hand om ett sjukt barn) under pågående semester, ska arbetstagaren utan dröjsmål (senast vid återgången i arbete efter semestern) meddela arbetsgivaren att arbetstagaren vill få semestern utbytt mot sjukledighet eller annan ledighet.
Om arbetstagaren önskar byta beviljad semester mot annan ledighet än ovan, är det däremot upp till arbetsgivaren att bevilja eller avslå en sådan begäran. Detsamma gäller om arbetstagaren vill återkalla eller ändra redan beviljad semester. På samma sätt får inte heller arbetsgivaren ensidigt och utan fog återkalla en redan beviljad semester.
Kan arbetsgivaren förlägga semester för en föräldraledig arbetstagare?
Att en arbetstagare inte kan ha semester och föräldrapenning samma dag regleras i 11 kap. 11 § socialförsäkringsbalken. Arbetsgivaren kan därmed inte förlägga semester till dag då arbetstagaren är föräldraledig med föräldrapenning. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dock komma överens om att arbetstagaren gör ett uppehåll i föräldraledigheten för att ha semester.
Föräldraledighet utan föräldrapenning kan däremot kombineras med semester. Inget uppehåll görs då i föräldraledigheten.
Vad innebär förskottssemester?
Vissa arbetsgivare tillämpar semesterlagens regler om intjänandeår och semesterår. Det innebär att om man anställs i ett år inträder rätten till betald semester först under den sommar som börjar året därpå.
I dessa fall gäller under det första året endast rätt till obetald ledighet men det kan finnas möjlighet till så kallad förskottssemester. Det innebär att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att arbetstagaren ska få betald semester i förskott.
En förskottsbetalning av semesterlön ger arbetsgivaren rätt att avräkna den från innestående semesterersättning när arbetstagaren slutar sin anställning. Avräkning får dock inte ske om semesterlönen som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före det att anställningen upphörde. Avräkningen får inte heller ske om anställningen upphörde på grund av arbetsbrist (utom vid konkurs), sjukdom eller att arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Detta gäller dock inte för uppsägningar som skett i samband med konkurs.
Hur många semesterdagar kan sparas?
Enligt semesterlagen finns rätt att spara fem dagar, om arbetstagaren under ett semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar. Sparade dagar ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då dagarna sparades. Det är inte tillåtet att spara semesterdagar under ett semesterår då arbetstagaren får ut sparade dagar.
Vad är skillnaden mellan semesterlön och semesterersättning?
Under semestern finns rätt till en viss förhöjd lön – semesterlön, om betald ledighet tjänats in.
Semesterersättning utgör ersättning för semesterdagar som arbetstagaren tjänat in, men inte hunnit ta ut innan arbetstagaren slutar sin anställning. Arbetstagaren har rätt till ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut. Semesterersättning ska betalas senast en månad efter en anställnings upphörande.